Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Arter i norr mer utsatta för klimatförändringar

För första gången lägger forskare fram hypotesen att djur som lever i klimatzoner på behörigt avstånd från såväl polerna som tropikerna har störst nytta av att kunna acklimatisera sig till förändringar i klimatet. Resultaten går på tvärs med tidigare forskning på området.
damm och en flicksländelarv
Forskarna har studerat två arter av flicksländor. Larv till höger. Foto: Viktor Nilsson-Örtman

Acklimatisering innebär att både djur och växter kan justera sin fysiologi när det blir varmt eller kallt. På så vis kan enskilda organ samverka effektivt och olika processer i kroppen fungera så bra som möjligt även i kyla och hetta.

Den gängse uppfattningen har länge varit att djur och växter som lever i närheten av någon av polerna är bäst på att acklimatisera sig. Antagandet har utgått från att de borde ha mest att tjäna på acklimatisering på grund av mycket stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter i dessa områden.

Nu utmanas den bilden av nya forskningsresultat som visar på motsatsen. Acklimatisering är mest fördelaktigt på mellanliggande, så kallade intermediära breddgrader. I Europa motsvaras detta av områden mellan södra Spanien och norra Tyskland.

– Säsongsvisa temperaturförändringar är ganska stora på intermediära breddgrader, men de sker relativt långsamt. I den typen av klimatzoner lönar sig acklimatisering bäst, för det tar ofta ganska lång tid att acklimatisera sig, säger Viktor Nilsson-Örtman biolog vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Forskningsresultaten kan komma att förändra synen på vilka arter som sannolikt påverkas mest av klimatförändringar.

– Höglatitudsarter kan ha en mindre flexibel fysiologi än vi tidigare har trott och därför vara mer utsatta för klimatförändringar, säger han.

Tillsammans med en kollega i Uppsala har Viktor Nilsson-Örtman studerat två arter av flicksländor. En som lever i norra Sverige, en i Mellaneuropa. Individer från båda arterna har levt i laboratoriemiljöer som motsvarar säsongsklimatet i norra Sverige och i mellersta Europa. Det innebär snabbt sjunkande temperatur i norra Sverige på hösten och snabbt stigande temperatur på våren. De mellaneuropeiska temperaturskiftningarna går långsammare.

Resultaten visar att den mellaneuropeiska arten alltid är bäst på att acklimatisera sig oavsett klimattyp. Men den tjänar mest på att kunna acklimatisera sig i ett mellaneuropeiskt klimat med långsamma förändringar.

– Vår studie visar att acklimatisering fungerar bäst på intermediära breddgrader. Nu behövs studier av fler arter spridda över jorden för att se om arter verkligen blir sämre på att acklimatisera sig närmare polerna.

Enligt Viktor Nilsson-Örtman har de flesta tidigare studier gjorts under kort tid och under förhållanden med mycket snabba temperaturförändringar som sällan motsvarar verkliga skiftningar i naturen.

– Vi har gjort studien under lång tid och realistiska ekologiska förhållanden, så den ger en unik inblick i hur acklimatisering går till i praktiken, säger han.

Forskningsresultaten har nyligen publicerats online i en artikel i The American Naturalist.

Jan Olsson

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Kontakt

För mer information
Viktor Nilsson-Örtman, postdoktor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
070-293 69 02
viktor [dot] nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen