Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Professor i astronomi: Forskningen har fått en boost

Stephen Hawking avled i veckan 76 år gammal. Bild: Mostphotos
Stephen Hawking avled i veckan 76 år gammal. Bild: Mostphotos

Stephen Hawking lämnar ett forskningsfält som sjuder av liv. Det menar Melvyn B Davies, professor i astronomi som studerar hur svarta hål bildas och växer.

Tillsammans med Ross Church och hans medarbetare på Institutionen för astronomi och teoretisk fysik studerar Melvyn B Davies svarta hål, i mitten av stjärnansamlingar och galaxer, och hur de växer där. Till exempel leder kollisioner mellan stjärnor till gasutsläpp som sedan faller in i ett centralt svart hål.

– Vi bygger också upp modeller av hur binärsystem med två svarta hål bildas från stjärnor. Svarta hål som dessa smälter ihop genom en virvelrörelse och skickar samtidigt ut gravitationsvågor (som för i väg energi och virvlar). De har observerats genom gravitationsvågsdetektorer (LIGO och Virgo) vilket ledde till förra årets nobelpris i fysik. Det återstår en viktig fråga: Uppstår dessa binärsystem genom att enskilda dubbelstjärnor växer fram eller genom interaktioner i de livligare centrumen för stjärnansamlingar?

Vad har Stephen Hawking betytt för dig personligen?

– Stephan Hawking var, och kommer fortsätta att vara, ett mycket tydligt exempel på en nyfikenhetsdriven forskare. Hans berömmelse gör att fler människor inser att man kan ha vetenskaplig forskning som ett jobb. Han är också ett ypperligt exempel för oss alla på hur beslutsamhet kan övervinna de mest oöverstigliga problem.

Vilken roll har han spelat för din forskning?

– Hans arbete om svarta hål – i synnerhet om hur små svarta hål kan förlora massa och lösas upp (något som benämns Hawkingstrålning) – är viktigt för astronomin när man undersöker små svarta hål som ett möjligt upphov till så kallad mörk materia. Enkelt uttryckt innebär det att extremt små svarta hål som bildats tidigt inte skulle finnas i universum i dag eftersom de skulle ha upplösts.

Vad har han betytt för forskningen vid LU i stort?

– Stephen Hawkings synlighet och ryktbarhet gör att fler människor vet att det finns många som ägnar sig åt vetenskaplig forskning. Hans utåtriktade verksamhet genom böcker och föreläsningar är viktig. Det finns många fördelar med detta: 1) människor blir nyfikna och vill veta mer om universum, 2) studenter uppmuntras att studera naturvetenskap, matematik och teknik, samt 3) som en kunskapsekonomi behöver samhället människor som studerat naturvetenskap, teknik och medicin. Det finns många andra som arbetar utåtriktat och utvecklingen fortsätter. Just den här veckan pågår NMT-dagarna då många gymnasieelever besöker Lunds universitet för att få höra om de stora frågorna och vår forskning vid LTH, Medicinska och Naturvetenskapliga fakulteten.

Hur ser framtidens forskning ut utan Stephen Hawking?

– Det finns väldigt många som håller på med naturvetenskaplig forskning. Stephen spelade en viktig roll genom att rekrytera många begåvade forskare till att studera svarta hål. Han lämnar efter sig stora grupper av forskare som han rekryterat och utbildat, för att inte tala om alla de som han inspirerat till att ägna sig åt svarta hål på andra håll. Ämnet är i allra högsta grad livfullt just nu. Och naturvetenskaplig forskning i stort har också fått en boost.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.