Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Au pairer och barnflickor löser livspusslet – men ökar ojämlikheterna i samhället

Att anställa en barnflicka eller au pair har blivit ett vanligare sätt för barnfamiljer att få vardagen att gå ihop och se till att jämställdheten mellan föräldrarna ökar. Införandet av statliga subventioner har bäddat för en ny marknad som tycks leda till att det jämställda föräldraskapet alltmer blir en klassfråga.
Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och i fallet med au pairer, ofta migrantposition. Bild: MostPhotos.
Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och i fallet med au pairer, ofta migrantposition. Bild: MostPhotos.

Nanny, au-pair eller barnflicka. Att betala någon för att ta hand om barnen är ett växande fenomen internationellt och även i Sverige sedan avdrag för denna typ av hushållsnära tjänster infördes år 2007.

Men hur påverkas föräldrarna, barnen och de anställda?

I en nyligen avslutad vetenskaplig studie har sociologerna Sara Eldén och Terese Anving vid Lunds universitet gått till botten med frågorna vars svar presenteras i en ny bok Nanny Families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden.  

– Vi menar att när välfärdsländer som Sverige bestämmer sig för att uppmuntra en privat marknad för denna typ av tjänster, så skapar det ojämlikheter mellan de familjer som har råd och de som inte har råd. För trots RUT-avdraget är detta alternativ fortfarande för dyrt för stora grupper. 

Stress och konflikter minimeras hos föräldrarna som känner sig som ”bättre föräldrar”. De blir också mer jämställda, i bemärkelsen att båda kan fokusera på karriär och självförverkligande.

Situationen leder till att jämlikhet mellan familjer minskar när möjligheten att förverkliga ideal om jämställdhet och ett gott föräldraskap blir en fråga om ekonomi.

– Att anställa en barnflicka eller en au pair blir en övre medelklasslösning på livspusslet som lämnar de flesta familjer utanför, samtidigt som det reproducerar ett livsstilsideal med ”kvalitetstid” och ”jämställdhet” som ses som eftersträvansvärt för de flesta, säger Terese Anving.

Parallellt med att föräldrarna blir mer jämställda ökar en annan typ av ojämlikhet inom familjen, visar studien. Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och i fallet med au pairer, ofta migrantposition.

Arbetet förväntas vara enkelt men är i själva verkar ofta både komplext och emotionellt krävande. Föräldrarna behöver exempelvis inte panikhandla med hungriga och skrikande barn i släptåg.

Ändå tycker många av föräldrarna att barnflickornas arbete är enkelt och vill att de ska vara flexibla projektledare som ser familjens behov utan att de påtalas. Därtill är det ofta oklart för barnflickorna vilken position de har i familjerna, ibland ses de som anställda och ibland som ”en-i-familjen”.  

Studien är en av få på området som inkluderar barnperspektivet. Många av barnen i studien berättar om positiva erfarenheter av att ha barnflicka eller au pair. Men barn som växer upp med många olika barnflickor och au pairer vittnar också om jobbiga uppbrott och efterföljande svårigheter att ta till sig en ny barnflicka eller au pair.

– Barnens berättelser visar på omsorgens inneboende komplexitet, när man befinner sig i vardagliga omsorgssituationer tillsammans uppstår nära relationer som bygger på ömsesidighet och att man ser det specifika i varandra. Det gör uppbrotten svåra, säger Sara Eldén. 

Så här gick studien till:
26 barnflickor och au pairer, 28 föräldrar, och 19 barn intervjuades i projektet. I vissa fall har deltagarna intervjuats vid flera tillfällen. För att fånga omsorgens komplexitet har olika innovativa kvalitativa metoder använts, så som djupintervjuer baserade på dagböcker med de vuxna deltagarna, och koncentriska cirklar och rita-din-dag metoder med barnen.

Därtill har barnpassnings- och au pairmarknaden studerats genom intervjuer med barnpassnings-företag/au pairförmedlingar, kyrkor som anordnar aktiviteter för au pairer, Skatteverket och Migrationsverket.

Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond (Eldén P13-0603:1) och har genomförts vid sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Utvalda publikationer

  • Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden; (2019) Bristol University Press
  • New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au pairs in Sweden; (2016) Sociological Research Online
  • Precarious Care Labor: Contradictory Work Regulations and Practices for Au Pairs in Sweden; (2016) Nordic Journal of Working Life Studies

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-11-12

”Återvinning hjälper inte om produktionen av plast fördubblas inom 20 år”

”Återvinning hjälper inte om produktionen av plast fördubblas inom 20 år”
2019-11-11

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål
2019-11-11

Framtidshälsningar som manade till handling

Framtidshälsningar som manade till handling
2019-11-11

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare
2019-11-11

Åtgärder som höjer tågens punktlighet

Åtgärder som höjer tågens punktlighet

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen