Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Även en ”klenis” kan klara sig bra – om att födas för liten

Alla har vi en gång varit små nyfödda barn. Men en del av oss har kanske varit för små som nyfödda? Att ett barn föds ”liten för tiden” innebär att det inte växer enligt sin normalkurva under fosterperioden. Genom att studera gruppen små nyfödda i så kallade epidemiologiska (register-) studier kan forskare följa vad som händer dessa barn senare i livet. Denna kunskap är av stor betydelse då mycket talar för att vuxen ohälsa kan påverkas av att man exempelvis växt för dåligt under sin tid som foster.
Händer håller om babyfötter
Foto: Shutterstock

Karin Källén, professor i reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som arbetar med att identifiera och utvärdera olika riskfaktorer med hjälp av svenska hälsodataregister. Inom reproduktionsepidemiologi samkör man både lokala, regionala samt nationella register för att kartlägga samband mellan faktorer tidigt i livet, samt runt födelse, med senare hälsodata.

Samband med för tidigt född och sjukdomar

– Vi tittar på den andel, 2,5 procent, som väger minst av de nyfödda barnen. Bland dessa finns de som är mindre än vad de skulle kunnat vara om de nått sin fulla potential. I dessa studier ser man att det finns ett samband mellan att vara liten för tiden på grund av tillväxthämning under graviditet och att få problem senare i livet, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, övervikt och psykiska problem.

För att studera dessa samband är det alltså viktigt att veta vilka barn som normalt är små vid födelsen och vilka som har blivit för små på grund av att de inte växt tillräckligt bra under fostertiden.

– Vi måste veta mer om föräldrarna om vi ska förstå detta, säger Peter M Nilsson, överläkare och professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet. Idag i Sverige är medelvikten hos nyfödda cirka 3500 gram och gränsen för det vi kallar lågviktighet är 2500 gram. I många länder utanför Europa är medelvikten betydligt lägre, i Indien exempelvis är medelvikten runt 2500 g eftersom föräldrarna normalt ofta är små.

Det är inte kört bara för att man föds liten.

Idag övervakas fostret under hela graviditeten för att följa hur det växer. Under 1970-80 talet arbetade forskare i Lund fram normalkurvor för fostertillväxt. Blir det en tydlig knyck på tillväxtkurvan kan det betyda att det kan förekomma problem. Om fostrets tillväxt konstant ligger under normalkurvan kan det bero på att mamman är liten, men också på att något inte är optimalt under graviditeten.

– Barn som föds för tidigt, i så kallad sen prematuritet, utgör de flesta av de små barn som man finner på sjukhusens avdelningar för nyfödda, berättar Karin Källén. För denna grupp har studier visat att det finns risker för ökad sjuklighet och dödlighet.

Men beror riskerna enbart på det faktum att barnen är för tidigt födda? Ingen har ännu facit på hur mycket som är problem under graviditeten och hur mycket som är det faktum att barnet föds för tidigt, menar Karin Källén. Hennes studier tyder på att risken för ökande sjuklighet hos barnet kan bero på att det funnits problem under graviditeten.

Ultraljudsbild, foster
Idag övervakas fostret under hela graviditeten för att följa hur det växer. Blir det en tydlig knyck på tillväxtkurvan kan det problem. Foto Shutterstock

– Om orsaken till att barnet föddes för tidigt bara var att vattnet gick, då kunde vi inte se någon ökad sjuklighet eller dödlighet under neonatalperioden. Men om orsaken var att mamman hade preeklampsi, det som tidigare hette havandeskapsförgiftning som orsakat att fostret växt för dåligt, då såg vi en ökad risk.

Prematur födsel leder till risker

När det gäller de barn som är extremt för tidigt födda så är läget ett annat, enligt Karin Källén. Här är det framförallt är den prematura födseln i sig som leder till att riskerna för ökad sjuklighet och dödlighet är stora. Men även bakomliggande orsaker spelar in. Många av dem som föds extremt tidigt så har också växt för dåligt – vilket tyder på att det finns ett fel.

Idag övervakas fostret under hela graviditeten för att följa hur det växer. Blir det en tydlig knyck på tillväxtkurvan kan det problem. Om fostrets tillväxt konstant ligger under normalkurvan kan det bero på att mamman är liten, men också på att något inte är optimalt under graviditeten.

– När de gäller barn som är extremt för tidigt födda så har vi gjort uppföljningar vid 2,5 år, 6 år, och nu håller vi på med en 12-års-uppföljning där vi tittar på skolbetyg och sjuklighet. Men när man gör registerstudier är detta svårt att se varför tillväxten hos fostret har hämmats, säger Karin Källén, om felet ligger i själva fostret eller om det beror på något mellan moderkakan och mamman.

Problematik hos mamman

Om problemet ligger hos mamman kan en dålig tillväxt bero på en skadad moderkaka, olika virusinfektioner eller påverkan av högt blodtryck och preeklampsi. Det kan också bero på att modern har egna sjukdomstillstånd som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar eller depression. I dessa fall kan bilden bli mer komplicerad om mamman äter mediciner, menar Karin Källén.

– Det är ofta svårt att veta om det är medicinerna eller kvinnans sjukdom som orsakat problemen. Jag tycker att detta borde utforskas mer. Vi behöver titta extra på mediciner där man tror att det snarare är medicinen, än mammans sjukdom, som är problemet till dålig fostertillväxt. Till skillnad från exempelvis rökning som vi vet är skadligt för fostret, är ofta mediciner något som mamman måste ta för att själv må bra under graviditeten.

När det gäller orsaker till dålig fostertillväxt där fostret påverkats direkt, visar forskningen att dessa främst är livsstilsfaktorer som mamman har under tiden hon väntar barn, som att äta dåligt, att röka och dricka eller stressa för mycket. Drogmissbruk påverkar helt klart också.

Forskarna ser alltså att det finns ett samband mellan förhållanden under fostertiden – vilket visar sig som tillväxthämning hos foster och nyfödda som är för små för tiden – och hälsan långt upp i medelåldern. Är det då kört för dessa barn senare i livet?

Ökad känslighet

När foster påverkas på ett sätt som får senare följder i livet talar man om att det sker en tidig programmering. Mycket av denna programmering beror enligt Peter M Nilsson på så kallat epigenetiska förändringar hos fostret.

– Vi ser det som att epigenetiken innebär en ökad känslighet för ohälsobefrämjande faktorer. Det betyder en ökad känslighet för den typ av dålig livskvalitet som vi också vet leder till de vanliga folksjukdomarna.

Peter M Nilsson betonar att riskerna för att insjukna senare i livet trots allt är små även för dem som är har dålig tillväxt som foster:

– Det är inte kört bara för att man föds liten – en eventuell ökad känslighet kan kompenseras av att du själv lever hälsosamt. Även en liten ”klenis” kan klara sig bra!

Kategorier

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen