Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bäst före-märkningen kanske snart ett minne blott

Var tredje matkasse som bärs hem kastas för att datummärkningen passerat. Men snart kan matsvinnet minska med hjälp av ny teknologi.
Mindre matsvinn kan förhoppningsvis en mer dynamisk mat-märkning leda till. Förpackningsprofessor Fredrik Nilsson leder projektet.
Mindre matsvinn kan förhoppningsvis en mer dynamisk mat-märkning leda till. Förpackningsprofessor Fredrik Nilsson leder projektet.

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, SIK och Malmö Högskola får 10 miljoner i forskningsmedel från Vinnova för att utveckla en dynamisk datummärkning på mat. Genom nya sensorer i våra förpackningar får man information om temperaturen och bakterietillväxten, och det blir lättare att avgöra om en produkt är ätbar eller inte.

Fredrik Nilsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för projektet, tror att samtidigt som matsvinnet minskar kommer också konsumentförtroendet öka.

– Det blir ett mer korrekt hållbarhetsdatum och minimerar möjligheten att fuska, säger han.

Dagens lagstiftning säger att livsmedelsproducenten är skyldig att märka sin vara med bäst-före-datum. Men denna märkning tar inte hänsyn till vilken kylhantering produkten utsätts för under sin resa hem till konsumenten. De livsmedelskedjor vi har idag kan bestå av upp till 15 olika aktörer innan matvaran befinner sig i någons kylskåp. Den nya dynamiska teknologin innebär att en produkts temperatur och bakterietillväxt kontrolleras längs logistikkedjan och sparas digitalt i ”molnet”. Med en app kan aktörer i kedjan liksom konsumenten se kvalitetsförändringar och man behöver inte gissa om ett livsmedel fortfarande är ätbart eller inte.

– Man kommer upptäcka att produkter håller längre, säger Fredrik Nilsson. Mycket som kastas idag är tjänliga produkter och hälften av svinnet skulle minska om man kunnat avgöra kvaliteten direkt, fortsätter han.

Klara Båth, forskare i mikrobiologi på SIK, tillägger att om temperaturen i livsmedelskedjan är lägre än vad varorna är märkta med, så är bakterietillväxten långsammare och maten håller längre.

Projektet inriktas framför allt mot kött, fisk och mejeri eftersom det är produkter med ett högt ekonomiskt värde och en hög miljöpåverkan.

– När teknologin är mogen kan man även använda den på andra produkter som mjölk, fågel, frukt och grönt, säger Fredrik Nilsson.

I projektet medverkar förutom LTH, SIK och Malmö Högskola även Arla, Bergendahls, Bring, Bröderna Hanssons, Electrolux, Flextrus, GS1, IBM, Konsumentföreningen Stockholm, LUIS, Mobile Heights, Packbridge, SCAN, Sony Mobile, Svenska Retursystem och Tetra Pak.

Jessika Sellergren

Kategorier

Senaste nyheter

2018-12-11

Skogen hjälper oss nå klimatmålen

Skogen hjälper oss nå klimatmålen
2018-12-11

AI i populärkulturen: Från dystopiska skildringar till allt mänskligare maskiner

AI i populärkulturen: Från dystopiska skildringar till allt mänskligare maskiner
2018-12-11

Prorektor hoppas på AI-forskarskola

Prorektor hoppas på AI-forskarskola
2018-12-11

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet
2018-12-11

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen