Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Berättelser med inneboende kraft

Lång grusväg kantad av gröna fält

En tummad science fictionroman. Datoriserade modeller av Sveriges växtlighet år 2100. Hur man bäst planerar en pedagogisk utställning. Det är tre exempel på klimatberättelser som det tematiska samverkansinitiativet Narrating Climate Futures undersöker i sitt projekt som för samman framtidsvisioner och klimatpolitik.

Projektet  vill utforska om berättelser, och olika sätt att föreställa sig framtiden, kan påverka klimatåtgärder och politiska styrmedel. En bred ansats ger forskarna möjlighet att titta på exempel på klimatberättelser som kanske inte ses som historier i vid mening. Framtida energisystem, naturvetenskapliga modeller av värmeökningar och urban living labs undersöks likväl som representationer av klimatet i konst, litteratur och film.

Visualisera framtiden

– Berättelser har stor inneboende kraft. De hjälper oss att visualisera framtiden, och lyfter fram vad det är att vara människa. Om vi kan identifiera och lyfta fram olika sorts narrativ, från skilda områden och sektorer, kan vi tillsammans utforska hur de kan påverka politiken, och ge oss nya sätt att hantera och reagera på klimatförändringarna, säger Johannes Stripple, projektledare och statsvetare vid Lunds universitet.

Nyskapande arbete

Liksom forskningsmetoderna är projektets arbetssätt också brett och tvärvetenskapligt. På många sätt kan det beskrivas som nyskapande eftersom det tar fasta på kreativitet och deltagande. Det omfattar guidade visningar av konstutställningar, workshops där deltagare får testa på, och reflektera kring, olika berättartekniker, input till en kommande utställning om de globala målen, en bokcirkel, och klimatvandringar i Kristianstads vattenrike och Gropahålets naturreservat med forskare och konstnärer.

– Att vara i ett museum, eller ute i naturen, och tillsammans med andra undersöka något, ger upphov till andra insikter och diskussioner. Det skapar ett större utrymme för forskningen än mer traditionella metoder gör, säger Johannes Stripple.

Johannes Ripple, forskare
Om vi kan identifiera och lyfta fram olika sorts narrativ kan vi tillsammans utforska hur de kan påverka politiken, och ge oss nya sätt att hantera och reagera på klimatförändringarna, menar statsvetaren Johannes Stripple.

Enligt honom har valet av arbetssätt mycket att göra med att projektet är ett samverkansprojekt, där forskare och externa aktörer ingår. Nästan alla fakulteter vid universitetet är med, och forskarna kommer från olika nivåer, från masterstudenter till seniora professorer. Externa parter omfattar konstnärer och kuratorer, produktionsbolag, ett antal skånska kommuner, konsulter, företag och myndigheter inom och klimat- och energiområdet, samt olika museum och besökscentrum som Malmö Museer, Skissernas Museum och Naturum Vattenriket.

– Vi är inget slutet nätverk, utan forskare och andra intresserade kan hoppa på tåget när som helst. Vi utvecklar hela tiden nya idéer och vi vill fortsätta ta vara på de idéer som redan finns inom och utanför universitetet. Det är den typen av input som för arbetet vidare. Vår hemsida ska bli en levande och naturlig mötesplats för våra idéer, information och samverkan, säger Johannes Stripple.

– Narrating Climate Futures sår frön som behöver tid att få växa.

Avtryck i samhället

Varaktig samverkan är också det som är slutmålet med projektet. Samarbeten som kan fortsätta under många år - och ge ett avtryck i samhället i stort vad gäller nya lösningar och idéer för att hantera klimatförändringarnas effekter, och hur de i sin tur kan spela in i klimatpolitiska åtgärder och överenskommelser.

Och Narrating Climate Futures har redan kommit en bit på vägen: de har fått finansiering för två nya projekt, ett om berättelser om ett fossifritt samhälle, tillsammans med en tvärvetenskaplig grupp forskare i Utrecht, Warwick och Durham, och ett om skogen. De arbetar även med två större ansökningar tillsammans med externa aktörer.

– Vi vill fortsätta med det vi gör! För vi har inte råd att vänta om vi verkligen menar allvar med att vi vill rädda klimatet och skapa en bättre framtid, avslutar Johannes Stripple.

Projektets hemsida: www.climatefutures.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.