Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bin ser bättre än hittills varit känt

Honungsbi
Honungsbi. Foto: Elisa Rigosi.

Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.

Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.

Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över 100 år. Det har bland annat blivit klarlagt att ett bi kan se färger. De senaste årtiondena har forskare visat att biets hjärna via synintryck kan lära sig begrepp som symmetri och över/under.

Men inte förrän nu har forskare tagit reda på hur bra ett bi faktiskt ser i dagsljus.

Biets fasettögon består av tusentals fasetter. Bakom varje fasett finns fotoreceptorer. Med hjälp av elektrofysiologi har Elisa Rigosi, David O’Carroll och kollegan Steven Wiederman vid universitetet i Adelaide spelat in hur nerven i en fotoreceptor svarar på ljusförändringar. Varje gång ett objekt kommer in i synfältet förändras ljuset och nerven ger ifrån sig en signal. Det är detta svar, eller signal, som forskarna har spelat in.

- Vi visar att ett honungsbi tydligt och med skärpa kan se ett objekt som motsvarar bredden på din tumme när du sträcker ut armen framför dig, förklarar Elisa Rigosi.

- Det är 30 procent bättre syn än forskare tidigare har kunnat visa, fortsätter hon.

När forskarna tar bort kravet på skärpa visar de att biet kan se ett objekt som motsvarar en tredjedel av tumbredden på en armlängds avstånd.

- Det är fem gånger mindre än vad tidigare forskning har visat, säger Elisa Rigosi.

Resultaten visar enligt forskarna att binas syn betyder mer än de hittills trott när det handlar om att undvika faror och hinder. Synen hjälper bina att undvika kollisioner och de kan upptäcka rovdjur tidigare och på längre avstånd. Därmed har de större chans att komma undan och överleva.

Forskarna räknar med att de nya rönen blir användbara när industrin utvecklar nya artificiella syn- och styrsystem. 

Resultaten presenteras i en artikel i Scientific Reports på Nature.com.

Jan Olsson

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.