Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Biologins superhjälte fruktar lejonbajs

Bananflugan är en av de mest använda modellorganismerna inom biologin. I decennier har flugan använts för att ta fram ny genetisk och biomedicinsk kunskap. I sin doktorsavhandling visar Suzan Mansourian hur bananflugan med hjälp av lukt- och fuktsinnet hittar mat, undviker uttorkning samt letar upp bästa platsen att lägga ägg – övermogna marulafrukter. Avföring från växtätare går också bra, däremot blir det blankt nej till rovdjurens exkrementer.
Bananfluga (Drosophila melanogaster).
Bananfluga (Drosophila melanogaster). Foto: Marcus Stensmyr

Sommaren är högsäsong för de små bananflugorna (Drosophila melanogaster). Frukter som sett sina bästa dagar är favorittillhållet. Ligger frukterna i utrymmen där luftfuktigheten är relativt hög gillas det ännu mer av bananflugorna.

Fredagen den 1 juni försvarar Suzan Mansourian sin avhandling Drosophila sensory neuroethology, ett forskningsarbete vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet där hon har studerat bananflugans beteende och de nerver och nervbanor som styr hur den till synes simpla organismen beter sig.

Tillsammans med kollegor har Suzan Mansourian undersökt och kartlagt de receptorer på flugans antenner som den använder för att hitta mat, fukt, partners att para sig med, och en bra plats att lägga äggen. Vissa receptorer fångar upp doftmolekyler från jäsningsprocessen i ruttnande frukt. En doft som betyder mat för bananflugan.

Andra receptorer reagerar på lukten av fenol. En doft som utsöndras från exempelvis rovdjurens avföring och som uppkommer genom de patogena bakterierna i avföringen. När bananflugan identifierar lukten av fenol undviker den att lägga sina ägg där eftersom det är en farlig plats för larverna.

Lejon som vilar.
Foto: Erling Jirle

Upptäckten gjorde hon i samband med fältstudier i Afrika. Resultaten visar att bananflugorna skyr avföring från lejon men inte har något emot att lägga sina ägg i giraffernas exkrementer.

I sin avhandling beskriver hon även bananflugans fuktreceptorer som sitter på baksidan av antennerna. Receptorerna fungerar som ett sjätte sinne som bananflugan har och som hjälper den att hitta miljöer där den kan undvika uttorkning. Det är fuktreceptorerna som gör att den ofta söker sig till exempelvis kök där luftfuktigheten brukar vara relativt hög, runt 70 procent.

Trots att bananflugan är generalist och klarar sig bra i vitt skilda miljöer avslöjar Suzan Mansourian att den trivs allra bäst i närheten av övermogna marulafrukter, något det delar av året är gott om i hela södra Afrika. Hennes slutsats är att marula är den ursprungliga värdväxten för bananflugan.

Marulafrukter.
Marulafrukter. Foto: Erling Jirle

Resultaten i avhandlingen ökar kunskapen om bananflugans lukt- och fuktsinne och dess bakomliggande mekanismer.

– Resultaten kan leda till nya sätt och strategier i bekämpningen av mygg och skadeinsekter, säger Suzan Mansourian.

Jan Olsson

 

Kategorier

Kontakt

För mer information:

Suzan Mansourian, doktorand (engelskspråkig)

Biologiska institutionen, Lunds universitet

070 246 08 99

046 222 05 74

suzan [dot] mansourian [at] biol [dot] lu [dot] se

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen