Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blottlagda samband kan ge bränsle till klimatrörelsen

Klimatrörelsen FridaysforFuture.
Bild: Unsplash

Idag kan forskare visa på det direkta sambandet mellan specifika extrema väderhändelser och klimatutsläpp. Hur kan detta hjälpa sårbara grupper i fattiga länder? Och hur kan klimatrörelsen använda kunskapen som ett politiskt och juridiskt påtryckningsmedel? Den frågan diskuterar forskare i Stockholm vid en sidokonferens till FN:s klimattoppmöte - COP25.

”Attribution science” är en framväxande klimatvetenskap som studerar sambandet mellan specifika väderhändelser såsom värmeböljor och översvämningar och koldioxidutsläpp. Runt om i världen undersöker forskare om extremväder orsakas av klimatförändringar eller istället kan kopplas till andra faktorer.

 –  Den här vetenskapen ger oss nya möjligheter att etablera samband mellan klimatförändringar och extremväder. Den ger oss bättre förståelse för vilka faktorer som driver specifika väderhändelser och den påverkan de får. Underliggande sårbarhet som fattigdom och bristande infrastruktur gör det svårare att hantera översvämningar, stormar och värmeböljor. Det pekar på behovet att undersöka vad det är som gör att konsekvenserna av extremväder blir så allvarliga, säger Emily Boyd, föreståndare för LUCSUS – Lunds universitet för studier av uthållig samhällsutveckling.

Enligt Emily Boyd är området kontroversiellt eftersom den framväxande vetenskapen potentiellt kan bidra till att rita om den juridiska och politiska kartan. I och med att den kan etablera samband mellan koldioxidutsläpp och specifika väderhändelser ger den sociala rörelser helt nya möjligheter att driva klimatmål i domstolarna och ställa hårdare krav på förändring. Den kan också få stor betydelse för sårbara grupper som inte kan påverka genom demokratiska val.

 – Hur vi som samhälle använder oss av den här nya forskningen är kopplat till etik och moral. Vi måste bestämma oss för om klimaträttvisa och ansvarsfrågor ska bli vägledande för vår politik eller inte. Om vi gör det, och om den här vetenskapen kan bidra till att bevisa att länder eller organisationer har bidragit till en viss väderhändelse genom sina utsläpp, tror jag att det kommer bli svårare för länder att undvika att ta ansvar. Då kan vi även få lyft i diskussionerna om hur vi kompenserar de som blir mest drabbade av klimatförändringarnas effekter.

Den 2 december arrangerar Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling – LUCSUS -  ett COP25 evenemang där forskare och representanter från klimatrörelser och ungdomsorganisationer diskuterar hur ny klimatforskning, så kallad ’attribution science’ kan bidra till att driva på både klimatpolitiken och klimatrörelsen. Evenemanget ingår i Nordiska samarbetets program 2-13 december i samband med COP25. Syftet är att bjuda in till diskussioner om hur de nordiska länderna kan leda och vara goda förebilder i klimatarbetet.

Under evenemanget kommer Emily Boyd tillsammans med forskare från Köpenhamns universitet och Oxfords universitet i England att diskutera tillsammans med unga hur den nya vetenskapen kan komma att påverka juridiska och politiska processer. Hjälper den klimatrörelsen? Vad finns det för hinder och möjligheter utifrån existerande lagar att förändra klimatpolitiken, och vad betyder detta för FN:s klimatförhandlingar och klimatpolicies? Evenemanget, liksom alla programpunkter anordnade av Nordiska samarbetet, har ett fokus på unga.

 –  Hur ser unga på rättvisefrågan som ju är tätt sammankopplad med den här nya vetenskapen? Hur vill unga att forskare ska samarbeta med sociala rörelser? Hur kan vi forskare bidra, och vilka frågor driver de sociala rörelserna? Ungas tankar och reflektioner är avgörande för hur framtidens klimatpolitik kommer att se ut, avslutar Emily Boyd.

 

Fakta om sidoevenemanget till COP25

The new science on climate extremes that can help refuel the climate climate movement.  (media är välkomna)

Tid och datum: 2 december, Stockholm, 20:00 – 21:00, Town Hall, Norrsken House, Birger Jarlsgatan 57 C, Stockholm.

Deltagare:

  • Richard Jones, Met Office och Oxfords universitet
  • Emmanuel Raju, Köpenhamns universitet
  • Emily Boyd, föreståndare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling
  • Sophia Axelsson, Friday’s for Future Sweden
  • Guy  Finkilll, Push Sverige
  • Jonas Færgeman, ReGeneration2030

 

Moderator: Gustaf Arrhenius, VD, Institutet för Framtidsstudier

Evenemanget är öppet och gratis för alla. Det genomförs på engelska.

Läs mer om evenemanget på lucsus.lu.se

Läs mer om evenemanget på Facebook

Program för Nordiskt samarbete Climate Action Weeks 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.