Det digitala klassrummet är inrymt i en före detta hörsal på Humanistlaboratoriet i Språk- och Litteraturcentrums källarplan. Forskarna samarbetar sedan tidigare med flera skolor. Många lärare både där och på andra håll är intresserade av att ta hit sina elever och delta i forskningen.
- Vi befinner oss i en brytpunkt i utvecklingen av pedagogiska metoder. Elever kommer framöver att studera mer på elektroniska medier än i pappersböcker. Många av framtidens läsplattor kommer att ha inbyggda ögonrörelsemätare och det är viktigt att vi lär oss utnyttja möjligheterna som erbjuds, säger docent Kenneth Holmqvist, som leder ögonrörelseforskningen i Humanistlaboratoriet.
Docent Jana Holsanova leder en ny grupp på universitetets tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet. Gruppen ska brett utforska hur man med högteknologi i klassrummet kan främja elevers lärande.
- Lunds universitet ligger i framkant inom ögonrörelseforskningen och kopplingen till lärande. Vi har under de senaste tio åren utvecklat en rad metoder och verktyg, för att stödja och utvärdera lärande, läromedel och hur människan interagerar med olika medier. Nu får vi möjlighet att pröva dem i stor skala, säger Jana Holsanova.
Humanistlaboratoriets chef professor Marianne Gullberg är mycket glad för det digitala klassrummet:
- Det öppnar helt nya möjligheter att studera lärandeprocesser och pedagogiska metoder med olika perspektiv.
Hon lyfter fram de nya kontaktytor som skapas i och med ett nytt forskningsprojekt som startar i januari och som får det digitala klassrummet som sitt laboratorium. I projektet ska inlärningsforskare samarbeta med bland annat forskare inom det nya ämnet utbildningsvetenskap. Projektets syfte är att förbättra lärandet i grund- och gymnasieskolan och det finansieras med sex miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
Det digitala klassrummet har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med en miljon kronor och av LUs tidigare Råd för forskningsinfrastruktur med 1,2 miljoner kronor.
Britta Collberg