Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Egna kraftkällor - spelar roll för balans mellan arbete och privatliv

Personliga resurser i form av inre styrka, hälsa och välbefinnande kan vara delvis förbisedda tillgångar för att uppnå balans mellan arbete och privatliv. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet som har fokus på en av de största och viktigaste yrkesgrupperna på arbetsmarknaden: vård och omsorg.

Tidigare forskning kring hur vi uppnår en god balans mellan arbete och privatliv, ibland kallat livspusslet, har ofta utgått från problemen istället för det som främjar hälsa och friskhet. Tyngdpunkten har också legat på jobbets roll, inte sällan med ett särskilt intresse för tjänstemän.

Madelaine Agosti, som har lång erfarenhet av folkhälsoarbete på kommunal nivå, har i mångt och mycket gjort tvärtom. Hennes perspektiv är salutogent, dvs. hälsofrämjande faktorer står i centrum. Och hon har valt att undersöka sjuksköterskor, undersköterskor och andra yrkeskategorier inom vård och omsorg.

– Vård och omsorg är en av de sektorer som har högst sjukfrånvaro. Med ökande svårigheter att rekrytera nya medarbetare inom vården blir det ännu viktigare att de som redan finns i yrket eller att de som nu utbildar sig stannar kvar, menar Madelaine Agosti, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och även verksam vid Högskolan Kristianstad.

bild på Madelaine Agosti,
Madelaine Agosti. Foto: privat

Särskilt program bidrog till bättre balans i vardagen
Genom bland annat intervjuer och en enkätstudie har hon undersökt vad medarbetarna själva anser viktigt för att hålla en god balans mellan arbete och privatliv.

– Betydelsen av reflektion lyftes fram i avhandlingens samtliga delprojekt. Att reflektera över sin vardag och sitt liv i relation till sina mål och värderingar, om vad som är viktigt och hur man önskar leva var centralt för att kunna balansera privat- och arbetsliv, berättar Madelaine Agosti.

I forskningen studerades också en grupp med kvinnor från kommunal vård och omsorg som deltog i ett hälsofrämjande program. De träffades i smågrupper under en halvårsperiod tillsammans med gruppledare och arbetsterapeut. De arbetade däremellan med hemuppgifter.

– De fick bland annat skriva tidsdagbok, handlingsplaner och sätta upp egna mål, berättar Madelaine Agosti.

Genom att analysera sin vardag, diskutera och reflektera tillsammans med andra samt genom att öka sin kunskap om hälsa och göra önskvärda förändringar bidrog det ofta till ett ökat målmående hos deltagarna.

Skiftarbete innebar möjligheter
Avhandlingens resultat visar också att:

  • De egna resurserna i form av inre styrka, hälsa och välbefinnande värderades högt. Inre styrka handlar bland annat om att våga välja ett liv som man själv önskar. Det innebär att vara i kontakt med sig själv, ta ansvar både för sig själv och andra och att göra aktiva val för att skapa ett meningsfullt liv. Yttre resurser på arbetet och i privatlivet placerade sig däremot lägre. 
  • En tillfredsställande livssituation ansågs vara den mest centrala resursen. Bakom begreppet döljer sig ett hela människan-perspektiv som deltagarna bland annat relaterade till att man är nöjd med arbete, privatliv, ekonomi och bostad. Stödjande hemmiljö, stödjande ledarskap och en god självupplevd hälsa var andra delar som ingick.
  • För att uppnå balans mellan arbete och privatliv är kvinnor särskilt beroende av familjemedlemmarnas benägenhet att ändra vanor, t.ex. att de bidrar mer i hushållsarbetet.
  • Skiftarbete, som oftast uppmärksammas för sina negativa hälsoeffekter, var i detta sammanhang en del av lösningen istället för ett problem. Skiftarbete gav deltagarna viss flexibilitet i vardagen som annars är svår att uppnå inom vård och omsorgsyrken där det är vanligt med schemalagd arbetstid. 

– Alla tre delar – individ, familj, jobb – måste fungera för att balansen mellan arbete och privatliv ska bli god, summerar Madelaine Agosti.


Enkäten skickades ut till drygt 630 personer med jobb inom vård- och omsorgsverksamhet och svarsfrekvensen var 76 procent. I studien av det hälsofrämjande programmet deltog totalt 55 kvinnor. Alla deltagare i avhandlingens studier arbetade vid Klippans kommun i Skåne. Forskningen har finansierats av Högskolan Kristianstad och Klippans kommun.

Björn Martinsson

Kategorier

Kontakt

Madelaine Agosti, doktor i medicinsk vetenskap med inriktning på folkhälsa, Lunds universitet/Högskolan Kristianstad samt sektionschef vid Hörby kommun, 0415-37 85 57

Avhandling Madelaine Agosti

Madelaine Agosti disputerade den 23 maj 2018 vid Lunds universitet med avhandlingen ”Att finna sin egen kraft. Hälsopromotion på arbetsplatsen utifrån BELE - ett program för att främja ett salutogent livspussel bland kvinnlig vård-, stöd- och omsorgspersonal.”

https://www.lu.se/lup/publication/32374011-a284-4866-a654-8fb5a4031451

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen