Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ekonomen: – Forskare måste skapa hållbara alternativ till kapitalismen

Från Greta Thunbergs upprop angående klimatförändringarna till studenter och lärare som ifrågasätter hållbarheten i våra måltider och resor – det finns många röster för att rädda planeten. Ester Barinaga är professor i socialt entreprenörskap och önskar att forskare och entreprenörer i större utsträckning hjälpte till att skapa alternativ till det nu­varande ekonomiska systemet.
Porträtt av kvinna.
Ester Barinaga är professor i socialt entreprenörskap och ger i höst en kurs om experimentiella sätt att organisera ekonomin. ­Foto: Katarina Csanta

Ester Barinaga utgår i sin kritik bland annat från nationalekonomen William Baumols spelregler som beskriver ett belöningssystem typiskt för marknadsekonomin, med tre huvudsakliga spelregler: en fri marknad, privategendom och vinstmotiv.

Varför menar du att dessa kapitalistiska marknadsregler måste ändras?

– Kapitalismen har gett oss framsteg och en ökad levnadsstandard. Men i dess nuvarande form har den också lett till ökad ojämlikhet, miljöförstöring och politisk polarisering. På grund av det ifrågasätts spelreglerna intensivt i dag.

– Ekonomer som Paul Krugman, Joseph Stiglitz och Thomas Piketty visar på hur ökad ojämlikhet faktiskt leder till att själva systemet bryter samman. Marknadsideologin har gjort mycket för oss på vissa områden, men den har gått för långt i förhållande till det den skapades för. Vi talar om jämlikhet – problemet är att det nuvarande systemet inte leder oss dit.

Måste det nuvarande systemet falla samman för att vi ska kunna föreställa oss ett nytt?

– Jag hoppas inte det. I stället hoppas jag att det ska börja med små förändringar. Till exempel går köttkonsumtionen i Sverige nedåt och allt fler väljer ekologiska varor. Förhoppningsvis kan gradvisa individuella och kollektiva förändringar omvandla ekonomin till en mer hållbar och rättvis form.

Hur kan vi åstadkomma nya spelregler?

– Jag tror att vi som lärare bidrar till att upprätthålla de nuvarande spelreglerna och att vi, genom att fråga oss vad vi kan göra, kan försöka hitta vår roll och bli delaktiga i att utlösa en motrörelse. Det finns en entreprenörskapacitet i vårt samhälle, men hur kan vi kanalisera den till projekt som bygger på andra ekonomiska principer? Vi behöver se oss själva som aktiva deltagare i att vidmakthålla – eller förändra – systemet.

– Det finns andra sätt att lägga upp affärsverksamhet än att utgå från vinstmotiv och privategendom, till exempel kooperativ. Men vanligtvis undervisar vi inte om det. I dag drömmer många studenter om att skapa en bättre värld genom att bli sociala entreprenörer. Tänk då på att socialt entreprenörskap inte ens var ett ämne när jag läste företagsekonomi på 90-talet.

Du beskriver din egen forskning som ”handlingsinriktad” och att du aktivt deltar i de entreprenörsprocesser du skriver om. Vad menar du med det?

– År 2010 startade jag projektet Förorten i centrum där vi skapade väggmålningar tillsammans med grupper i utsatta svenska förorter. Sedan skrev jag om processen att mobilisera lokalsamhället och att arbeta för social förändring. Det är handlingsinriktat på så sätt att jag startar något tillsammans med lokalsamhällena – man kan kalla det ”action research”. Tanken är att universitetet ska komma närmare den värld vi studerar. Om vi vill att världen ska förändras måste vi ta fram kunskap tillsammans med människor utanför universitetet.

Kvinna pratar med sex män.
Ester Barinaga forskar om lokala valutor. De används bland annat i slumområden, dit den nationella valutan sällan når. Foto: Privat

Ett aktuellt exempel på ett sådant samarbete är ditt projekt i Kenya med inriktning på alternativa valutor. Vad handlar det om?

– Lokala valutor är ett fenomen som uppstår vid ekonomisk nedgång. De var vanliga i Europa på 30-talet och även efter krisen 2008. Ändå är det inte många som hört talas om dem. En av valutorna som skapades i Schweiz 1934, WIR, finns fortfarande i dag.

– Just nu ingår jag i ett forskningsprojekt i Kenya som ska studera några av de lokala valutor de redan har i Mombasa och Nairobi. Vi ska undersöka hur det fungerade samt vilka styrningsstrukturer som understödjer lokalsamhället och dess demokratiska processer. Sedan ska vi införa tre nya lokala valutor i Kisumu. Vi hoppas att vi ska kunna skapa lokala kunskapsnätverk och göra dem oberoende av oss.

Vad kan var och en av oss göra?

– Fundera över ditt vardagsliv och medvetandegör dina val. Ingen kan ensam förändra världen, men alla kan göra något. Jag själv försöker leva som jag lär. I höst ger jag kursen ”Re-imagining capitalism” där vi kommer att studera experimentiella sätt att organisera ekonomin. Det handlar om allt från basinkomst, lokala valutor och kooperativa system till sociala obligationer.

Kategorier

Samtidsspaning

Vad utmärker tankemöster hos oss som lever i Sverige idag? Vilka osynliga föreställningar styr våra tankar? Möt några av universitetets forskare som ger perspektiv på samtiden. Här nya professorn i socialt entreprenörskap Ester Barinaga.

Senaste nyheter

2019-11-14

Bibliotekarien som gjort raketkarriär med stand-up

Bibliotekarien som gjort raketkarriär med stand-up
2019-11-14

Stort engagemang för RQ20

Stort engagemang för RQ20
2019-11-14

Goda relationer i molnet främjar innovation

Goda relationer i molnet främjar innovation

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen