Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Energiministermötet: Hur ska världen nå noll-utsläpp?

Energiministrar från hela världen sammanstrålar i Malmö och Köpenhamn för att diskutera hur världen ska kunna nå noll-utsläpp av koldioxid. Varför ses man och vad kan mötet leda till? Max Åhman, docent i miljö- och energisystem och expert på klimatpolitik, förklarar. 
Bild på stort husbygge. Max Åhman anser att man borde ägna mer uppmärksamhet åt är hållbara basmaterial, exempelvis stål och betong, eftersom materialtillverkning genererar otroliga mängder koldioxid.
Max Åhman anser att man borde ägna mer uppmärksamhet åt är hållbara basmaterial, exempelvis stål och betong, eftersom materialtillverkning genererar otroliga mängder koldioxid.

– Mötet är en direkt konsekvens av Paris-avtalet och ett uttryck för att allt fler länder börjar inse att endast krav är en svårframkomlig väg för att nå tvågraders-målet.  För att minska utsläppen behövs också subventioner och incitament så att grön teknik börjar användas. Kostar det för mycket uteblir skiftet eller kommer igång för sent.

Vilka stimulansåtgärder behövs? 

– Det behövs både piskor och morötter, såsom koldioxidskatt respektive bidrag. Många länder behöver också se över sitt regelverk. Det är inte ovanligt att bensin och diesel subventioneras eller att industrin får skattelättnader för att använda fossil energi. Förutom ett fokus på att sprida ny teknik så hoppas man att mer forskning ska leda till billigare teknik. Då behövs färre morötter.

Vad för forskning inom energiteknik behövs?

– Det kommer inte att handla om Nobelprisforskning, utan tillämpad forskning som tillsammans med policyutveckling ska kunna visa upp resultat de närmaste tjugo åren.

Varje land gör väl sina egna prioriteringar. Vad kan ett sådant här möte leda till?

– Jo, det stämmer, samtidigt är det bra om det finns någorlunda samsyn länderna emellan om vilka problem som är viktiga att ta tag i. Hur får vi till flytande vindkraftverk? Hur ska vi lösa batteri-problemet? Hur får vi ner kostnader på solceller? Många länder ökar sin pengapott till forskning och utveckling och vill satsa rätt. Dessa möten kan ge vägledning om vad som är viktigt att satsa på. 

Vad är viktigt att satsa på – vilka miljöfrågor kommer vi att prata om framöver?
– Jag tror att vi talar mer om negativa miljöeffekter av biodrivmedel, elbilar och förnybar el. Man skulle kunna kalla dessa "andra generationens miljöeffekter". Hur ska vi exempelvis återanvända batterier och solceller? Hållbar är gruvdriften för de mineraler som behövs för batterier med mera? 

Något vi borde ägna mer uppmärksamhet åt är hållbara basmaterial, exempelvis stål och betong

– Något vi borde ägna mer uppmärksamhet åt är hållbara basmaterial, exempelvis stål och betong, eftersom materialtillverkning genererar otroliga mängder koldioxid. Idag pratar vi mycket om förnybar energi. Men en bils miljöpåverkan styrs exempelvis av mycket mer än bränslet den går på. Vad vet jag om miljöavtrycket från metallen i min nya elbil, till exempel? Eller: vi får reda på om ett nybyggt hus har solceller, men inget om hur byggmaterialen är tillverkade.

– Ändå är det inga stora pengar det handlar om. Skulle cementpriset fördubblas till följd av klimatvänligare tillverkning blir huset ändå inte så mycket dyrare, eftersom det utgör en liten utgiftspost i det stora hela. Det finns alltså potential att fördyra men inga incitament för byggherren att välja ett dyrare material. Allt detta behöver utvecklas de kommande tio åren. 

Kommer världen klara nollutsläpp till år 2045?

– Tekniskt sett är det möjligt, men politiskt är det svårt eftersom många inflytelserika länder drabbas när fossila bränslen överges. Kina och Saudiarabien agerar för att minska sitt beroende av kol respektive olja, men Ryssland tycks fortsätta att förlita sig till gasintäkter. Det kan bli bekymmersamt för landet när omvärlden, förhoppningsvis, slutar köpa naturgas och olja.
– Å andra sidan går teknikutvecklingen snabbt. Sverige ligger långt fram. Men vi har också utlokaliserat en del våra utsläpp genom import av konsumtionsprylar, så vi bör ta ansvar och hjälpa andra länder att minska sina produktionsutsläpp. Klarar vi inte det borde vi helt enkelt minska vår egen konsumtion.

Kategorier

Porträtt på Max Åhman

Max Åhman, docent i miljö- och energisystem och expert på klimatpolitik.

Senaste nyheter

2018-05-22
Arter gynnas när sandmarker öppnas upp
Arter gynnas när sandmarker öppnas upp
2018-05-22
Så kan framtidens städer bli fossilfria
Så kan framtidens städer bli fossilfria
2018-05-22
Spännande tider för hjärnforskare
Spännande tider för hjärnforskare
2018-05-19
Bildspel: Karnevalståget genom Lund
Bildspel: Karnevalståget genom Lund
2018-05-18
Migrän: Fynd för 40 år sedan avgörande för ny medicin
Migrän: Fynd för 40 år sedan avgörande för ny medicin

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen