Idag består den grundläggande diagnostiken av bröstcancer av tre delar: att en läkare känner på knutan, att det tas en röntgenbild, och att ett cellprov tas med hjälp av så kallad finnålspunktion. Det är ett stick med en tunn nål som inte kräver bedövning.
Ofta behövs dock också ett prov med en tjockare nål som kan ta ut fast vävnad, dvs en hel samling celler. Sådana prov kan undersökas med flera analysmetoder och ger betydligt mer information.
– Men grovnålsbiopsi, som detta prov kallas, är mycket mer omständligt och kräver bl.a. lokalbedövning. Och även om patienten inte känner smärta, så kan hon tycka provtagningen är obehaglig. Instrumentet är försett med en fjäder som slungar fram nålen med en väldig smäll, förklarar Charles Walther.
Ett problem är också att grovnålsbiopsin kräver specialkunskaper och mer förberedelser. Därför måste patienten kanske också göra ett extra besök hos en läkare som är specialiserad just på denna provtagning. Eftersom det är ont om sådana läkare blir undersökningen en flaskhals som förlänger tiden innan patienten kan börja sin behandling.
– Idealet vore att båda provtagningarna – både den med fin nål och den med grov nål – kunde göras i samband med något av patientens första sjukhusbesök, menar Charles Walther. Han är läkare med specialistexamen i både patologi och cytologi, och dessutom doktorand i klinisk genetik.
Det instrument han utvecklat har ingen bullersam fjäder. Handkraft och rätt utväxling ger ändå nålen tillräcklig styrka för att ta sig in till tumören. Med en speciell utformning kan också nålen lirka sig in på ett sätt som gör provtagningen lättare och mer exakt, och ger mindre svullnad och värk för patienten efteråt.
Med hjälp av universitetets innovationsenhet LUIS har Charles Walther sökt patent på sitt nya instrument. Han ska också ansöka om etikprövning för att få testa instrumentet på ett 20-tal bröstcancerpatienter. När patentet är klart, och om testerna gått bra, blir det sedan dags att låta något företag kommersialisera instrumentet.
Charles Walther har samtidigt ett par andra projekt på gång. Ett av dem handlar också om nålar och prover på bröstcancer och andra cancersjukdomar. Han har låtit förändra den nål som används för finnålspunktion så att den på egen hand, utan hållare och apparat, med kapillärkraftens hjälp kan suga i sig det lilla cellprov som tas.
– Då skulle läkaren kunna klara sig med bara en tunn nål som man nästan kan gömma i handen. Det är värdefullt inte minst när det gäller provtagning på barn, säger Charles Walther. Han vet att barn, och ofta även vuxna, tycker att de stora instrumenten ser otäcka ut när de närmar sig känsliga kroppsdelar. Region Skånes innovationsenhet undersöker nu möjligheten att söka patent på den modifierade nålen.
Ingela Björck