Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Extremt sätt att spara energi bland djur i Arktis

Svalbardripa i arktiskt landskap.
Svalbardripan försvagar immunförsvaret för att spara energi. Foto: Andreas Nord

Kylan, den kärva miljön och den ständiga jakten på mat har lett till att djur i polarområden utvecklats till specialister på att spara energi. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt ett tidigare okänt energibesparingsområde som fåglar tar till då polarnatten råder.

Forskarna från Lunds universitet och Universitetet i Tromsø har undersökt immunförsvarets styrka hos fågelarten svalbardripa i Arktis. Svalbardripan lever högst upp i Arktis och forskarna har undersökt hur immunresponsen varierar mellan vinter och sen vår.

– Vi har upptäckt att de försvagar sitt eget immunförsvar för att spara energi under de fem månader på året då det är mörkt dygnet runt. Energin lägger de istället på att hålla sig varma och att leta efter mat. När ljuset kommer tillbaka förstärks immunförsvaret igen, säger Andreas Nord, forskare vid Lunds universitet.

Forskarna konstaterar att när fåglarna blir sjuka mitt i vintern sjunker deras energiförbrukning jämfört med när de är friska. Men när fåglarna blir sjuka sent på våren så ökar i stället energiförbrukningen.

– Ett svagare immunförsvar är sannolikt en del av alla de anpassningar som djur i Arktis gör för att spara energi när det är vinter. Hotet att smittas av olika sjukdomar så långt norrut är mindre på vintern än när det blir varmare framåt sommaren, säger Andreas Nord.  

Svalbardripa i arktiskt landskap.
Svalbardripa. Foto: Andreas Nord

När svalbardripan försvagar sitt immunförsvar för att spara energi är det ett från början svagt immunförsvar som blir ännu svagare. Enligt forskarna beror det sannolikt på att arten utvecklats i Arktis där behovet av ett riktigt starkt immunförsvar inte funnits.

– Det kan få negativa konsekvenser när klimatet ändras och flyttfåglar kommer tidigare till Arktis och flyger därifrån senare. Dessutom landstiger allt fler turister på platser där människan tidigare aldrig satt sin fot. Ett sådant scenario bäddar för ett ökat sjukdomstryck och kan vara ett hot mot djur som utvecklats i Arktis och inte varit i behov av ett starkt immunförsvar, säger Andreas Nord.  

Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Journal of Experimental Biology.

 

Kontakt

Mer information
Andreas Nord, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
070 495 32 62
andreas.nord@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.