Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Fem sätt att lindra betonghuvudvärken

Hela 5 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från cementtillverkning. Men att fasa ut all betong – med cement som viktig ingrediens – är inte realistiskt. Det anser byggforskaren Katja Fridh som arbetar på att göra vårt vanligaste byggmaterial mer miljövänligt.
Brädor och betong i skateparken vid Stadsparken i Lund. Bild: Kennet Ruona.
Brädor och betong i skateparken vid Stadsparken i Lund. Bild: Kennet Ruona.

Katja Fridh, universitetslektor vid avdelningen Byggnadsmaterial på LTH, är trött på bilden av betong som klimatbov.

– Materialet är så bra att vi måste använda det. Och du kan tro att folk har försökt att utveckla alternativ till betongen, men det har inte gått.

Istället gäller det att minimera klimatavtrycket, menar hon. Och på flera håll tas initiativ:

1. Koldioxidlagring: På lång sikt finns förhoppningar om koldioxidlagring. I Norge byggs exempelvis en pilotanläggning för att avskilja och fånga koldioxid vid tillverkning av cement, för senare lagring i berggrunden.

2. Mer återanvänd betong: Ett mer närliggande alternativ blev nyligen möjligt när betongstandarden uppdaterades i Sverige:

– Nu får man lov att använda en större del krossad, gammal betong i tillverkningen. Betong innehåller vanligtvis 70 procent sten. Genom att ersätta hela eller delar av steninnehållet med återanvänd betong minskas mängden avfall och uttaget av naturtillgångar.

3. Ersätta stenkross: Ytterligare ett sätt att ge ett ”andra liv” åt betongen är att låta den ersätta stenkross i de vägbankar som finns under asfalten. Den metoden används redan idag.

4. Låt betongen "andas":  En annan möjlighet som Katja Fridh gärna förespråkar är att låta betongytor vara öppna och inte gömma dem bakom inplastad tapet eller träpanel. Varför? Jo, betongen tar upp koldioxid!

– Det hör till naturens gång att cementen vill återgå till sitt ursprungliga tillstånd och bli kalksten igen. Därför tar den upp koldioxiden ur luften. Och det gör den utan att kvaliteten på betongen påverkas.

Katja Fridh har varit med och tagit fram en Europastandard som gäller beräkningar av koldioxidupptag i betongkonstruktioner. Forskarnas uträkningar visade att av den koldioxid som skapades av cementtillverkningen i Sverige under 2011 absorberades 15 procent av den betong som redan finns i landet. Siffran kan bli högre om ytor lämnas någorlunda öppna.

– De som planerar offentliga byggnader får därför gärna överväga att måla betongen med färg som andas, tipsar hon.

5. Slagg och flygaska: Men visst vore det önskvärt att dra ner på cementinnehållet, som idag utgör en femtedel av betongen. Redan idag ersätts delar av cementen med slagg och flygaska. Katja Fridh undersöker nu om de nya betongvarianterna är lika frostbeständiga som ”originalbetongen”.
Resultaten hittills är lovande.

Kategorier

Detta innehåller betong

Betongen består till ca 15 procent av cement som främst tillverkas av finmalen kalksten. Kalkstensmjölet bränns till cement i heta ungar, vilket kräver mycket energi – därav de höga koldioxidutsläppen. Cement används främst till betong men även till exempelvis markstabilisering. Till 70 procent innehåller betong något slags bergmaterial (sand, sten eller grus), även kallad ballast.

Senaste nyheter

2018-12-10

Ge svängrum för åldrandet

Ge svängrum för åldrandet
2018-12-10

Arkeologiska fynd utan att gräva

Arkeologiska fynd utan att gräva
2018-12-10

Koll på graderna kan vässa konkurrenskraften

Koll på graderna kan vässa konkurrenskraften
2018-12-07

Så kan immunsystemet kontrolleras

Så kan immunsystemet kontrolleras
2018-12-07

Lärosäten Syd lanserar kontor i Bryssel

Lärosäten Syd lanserar kontor i Bryssel

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen