Anders Ögren är docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan och har specialiserat sig på det svenska banksystemets framväxt från 1830-talet och fram till i dag.
– Jag är förvånad över hur dåligt Swedbank har kommunicerat genom den här krisen. Nu har man haft en styrelse som inte låtsades om granskningsrapporten om penningtvätt, vilket ser väldigt illa ut. De skulle ha ställt sig på bromsen direkt. Både SVT:s program och deras egen rapport visar ju ironiskt nog att det går alldeles utmärkt att spåra. Dessutom borde det vara lätt att göra en algoritm som följer transaktioner av kapital och som triggar ett larm om något ser fel ut.
Varför gick Swedbank inte ut och berättade vad som hänt? Vad var de rädda för?
– De vet ju att man kan få stora reaktioner på aktiekursen, om man skriker varg kanske man får en reaktion helt i onödan och det vill man inte riskera. Samtidigt ska de veta på en så viktig institution som Swedbank att sådana här saker alltid kommer fram. Det kostar mycket mer om SVT kommer med det. De tog ansvar alldeles för sent och då gjorde man det genom att sparka vd:n. Styrelsen offrar henne, men tar inte sitt eget ansvar. Tvärtom, de höjer till och med sina arvoden. Nu avgår ordföranden plötsligt. Hela agerandet är en slags 'trial and error', där de försöker köra 'business as usual' tills det inte går längre, vilket vittnar om att de inte vet hur de ska hantera situationen.
Finns det exempel på liknande händelser eller penningtvättskandaler längre tillbaka i tiden?
– Just penningtvätt på det sättet som vi har nu, där det är så lätt att flytta pengar hit och dit, är ganska typiskt från 90-talet och framåt. Tidigare var problemen för bankerna förfalskningar och falskt uppblåsta företagsvärden, typ Kreuger och Fermenta, men just penningtvätt på den här internationella skalan är nytt. Det har också varit svårt att komma åt det tidigare. Det var till exempel amerikanerna som öppnade upp banksekretessen i Schweiz och dit har mycket pengar gått. För Sveriges del är det något som kommit främst i och med att svenska banker expanderat i Baltikum, köpt upp banker och fått med sig konton och klienter, men inte riktigt haft koll på vad man fått.
Anders Ögren tror att stormen kring Swedbank kommer att blåsa över, om inte fler uppgifter kommer upp till ytan och banken förbjuds att handla i dollar.
– Börsvärdet tror jag långsamt kommer hämta sig. Förhoppningsvis får vi också banker med bättre rutiner för att kontrollera transaktioner när de expanderar på nya marknader. När det gäller bankkunder så vet vi att de är trögrörliga. Jag är själv så pass lat att jag inte orkar byta bank. Dessutom vet man inte vart man ska söka sig. Snart sagt varje bank har någon skandal bakom sig. Därför har jag svårt att tro att Swedbank sänker hela varumärket på grund av detta. Folk var mer förbannade på att Nordea flyttade från Sverige och på hur ledningen där uttryckte sig.
Men vart ska man vända sig om man vill byta bank?
– Jag tror att folk behöver bli mer uppmärksamma på att det finns en del alternativ i dag, i form av det som ibland kallas nischbanker. De kanske började med konsumtionskrediter, men har börjat gå ganska bra och kommit in på till exempel bolånemarknaden. Vi har Avanza, Ikano, Ica-banken, Nord Net, Resurs bank för att nämna några. Så det finns alternativ, beroende på vilken finansiell service man vill ha, säger han.
Läs mer: Detta har hänt sedan första avslöjandet om misstänkt penningtvätt i Swedbank (svt.se)
Läs mer: Frågor och svar: Är det dags att ta ut mina sparpengar från Swedbank? (sydsvenskan.se)
