Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Fler får jobb med ny rehabiliteringsmodell

En ny rehabiliteringsmodell hjälper fler personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning att få arbete än vad traditionell arbetsrehabilitering gör. Det visar ny en avhandling från Lunds universitet. Idag hålls många personer som själva vill arbeta utanför arbetslivet i onödan.

Cecilia Areberg
Cecilia Areberg

Arbetet fyller en viktig roll i livet för de allra flesta människor. Det ger oss identitet, mening och upplevelse av delaktighet. För många är arbetet också kopplat till bättre psykisk och fysisk hälsa. En grupp som dock ofta står utanför arbetsmarknaden är de med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Cecilia Areberg har i sin avhandling vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet jämfört traditionell arbetsrehabilitering med den nya modellen Individual Placement and Support (IPS). Avhandlingen visar att de personer som genomgår IPS i högre grad får arbete än de som får den gängse rehabiliteringsformen. Forskningen visar även att de får högre månadsinkomst, arbetar fler timmar och stannar kvar längre i arbete.

- Nuvarande arbetsrehabilitering utmärks av att personer med psykisk funktionsnedsättning rekommenderas att genomgå bedömning och träning av sin arbetsförmåga innan ett lönearbete kan bli aktuellt. Längst bort finns kanske ett riktigt jobb. IPS innebär att man gör precis tvärtom. Personerna slussas ut i ett lönearbete direkt, för att därefter få hjälp att träna sina förmågor på plats, förklarar Cecilia Areberg.

Som en konsekvens av det nuvarande stegvisa rehabiliteringstänk inom vård, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommun blir att många personer som vill arbeta, i onödan hålls åtskilda från att delta i arbets- och samhällslivet.

IPS-modellen, som även används i andra länder, är rekommenderad i Socialstyrelsens riktlinjer om psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Modellen bygger på att deltagaren ges möjlighet att påverka sin arbetsrehabilitering och får stöd av en arbetsspecialist att få och behålla ett arbete.

- Genom att ha en ”egen” arbetsspecialist som hjälper till både med att söka arbete och vara ett stöd på arbetsplatsen, känner sig den arbetssökande mindre utsatt i kontakt med både myndighet och arbetsgivare. IPS visar sig även ha en positiv effekt på personernas återhämtning i form av ökad livskvalitet, kontakt med samhället och tilltro till sin egen förmåga att förändra sin situation, säger Cecilia Areberg.

IPS utgår från följande åtta principer:
1. Målet är att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden
2. Deltagandet grundar sig på personens vilja att arbeta
3. Arbetssökandet börjar tidigt
4. Personen intresse och val är viktiga
5. Kontinuerligt stöd ges så länge det behövs
6. Råd om ekonomi och bidrag ges tidigt
7. Arbetsrehabiliteringen ska vara integrerad i vården
8. Rekrytering av arbetstillfällen och arbetsgivare sker systematiskt

Cecilia Areberg, disputerar den 5/4-13 i ämnet vårdvetenskap med inriktning arbetsterapi.

Avhandlingens titel:
Individual Placement and Support (IPS) for persons with severe mental illness - Outcomes of a randomised controlled trial in Sweden.

Länk till avhandlingen

Kontakt
Cecilia Areberg, 0709-185391/046-222 18 06, Cecilia [dot] areberg [at] med [dot] lu [dot] se

 

Åsa Hansdotter

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-09-17

Hur plasten är uppbyggd har stor betydelse för ökad plaståtervinning 

Hur plasten är uppbyggd har stor betydelse för ökad plaståtervinning 
2019-09-16

Yrkesfiskare dukar under för byråkrati, fördomar och långa arbetsdagar

Yrkesfiskare dukar under för byråkrati, fördomar och långa arbetsdagar
2019-09-16

Lunds Fernströmpris för forskning om proteinernas samspel

Lunds Fernströmpris för forskning om proteinernas samspel
2019-09-13

Ny stor studie – användning av antibiotika inom intensivvården

Ny stor studie – användning av antibiotika inom intensivvården
2019-09-13

Podcast: Turerna kring Thomas Quick-fallet

Podcast: Turerna kring Thomas Quick-fallet

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen