– Det sker en prioritering beroende på hur många vårdplatser som finns tillgängliga. Den patient som läggs in den ena dagen, skulle kanske inte lagts in nästa dag, säger Mathias Blom, läkare i Norrbottens läns landsting och doktorand vid Lunds universitet, som i sitt avhandlingsarbete studerat förhållandena på akutmottagningen i Helsingborg mellan åren 2011-2012. En period då 118 668 patienter sökte akut vård.
– Studierna visar att tillgången på vårdplatser på sjukhuset påverkade de medicinska bedömningar som gjordes på akutmottagningen. När sjukhuset var fullt lades färre patienter in. De här studierna är gjorda på Helsingborgs lasarett, men jag tror att effekten är densamma för akutmottagningar runtom i landet.
Samtidigt visar studierna att de patienter som skickades hem från akutmottagningen då sjukhuset var fullt inte på nytt sökte vård på akutmottagningen (inom tre dygn) i större utsträckning än de som skickades hem annars. Kan detta tolkas som att patienternas medicinska säkerhet inte äventyrades när de skickades hem?
– Detta kan vi inte säga med säkerhet eftersom vi inte kunnat se vilka som söker uppföljande vård på vårdcentralen eller vilka som avlider i hemmet. Detta kommer att undersökas närmare i fortsatta studier.
Mathias Bloms avhandling visar också att antalet patienter som sökte till akutmottagningen i Helsingborg när sjukhuset var fullt, inte nekades läkarbedömning på akutmottagningen och hänvisades till primärvården i större utsträckning än de som sökte annars.
– Tendensen var att man istället tog det säkra före det osäkra och bedömde de patienter som kommit till akutmottagningen.
Tidigare forskningsstudier är överens om att trängselproblematik på akutmottagningarna främst orsakas av bristen på vårdplatser på sjukhuset, som reglerar utflödet från akutmottagningen.
– Många äldre patienter, som är en stor grupp som kommer till akuten och ofta blir inlagda, skulle istället kunna behandlas på sitt äldreboende. Det finns studier som visar att diagnoser som lunginflammation och KOL kan behandlas säkert på äldreboenden, säger Mathias Blom.
Äldre patienter som blir inlagda har också en tendens att ”fastna” på sjukhusen i flera dagar i väntan på att kommunen ordnar ett nytt boende eller utökad hjälp i hemmet.
– Här måste sjukvården och kommunerna bli bättre på att kommunicera för att snabbare hitta lösningar.
Mathias Blom efterlyser också en förstärkning av sjukhusens kapacitet för utskrivningar.
– De flesta patienter skrivs ut efter förmiddagsronden. Varför skrivs inte fler patienter ut tidigare på morgonen, kvällar och helger? Den största aktiviteten på sjukhusen är vardagar mellan åtta och fem, men människor blir sjuka och friska dygnet runt.
Länk till sammanfattning av avhandlingen
Olle Dahlbäck