Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare vid CASE närstuderar äldres hälsa och vardag i pandemins skugga

bild på Marianne Granbom. Foto: Agata Garpenlind
Marianne Granbom. Foto: Agata Garpenlind

Hur upplever riskgruppen 70-åringar och äldre, 15 procent av befolkningen, att deras hälsa och vardag påverkas av coronapandemin? Och hur hanterar de det? Det är frågor som en ny studie vid CASE ska besvara. Eftersom studien är COVID-19-relaterad har den snabbehandlats av Etikprövningsmyndigheten och startats upp.

Syftet med den rekordsnabbt igångsatta studien "Att tillhöra riskgruppen - Coronapandemeins konsekvenser för äldres hälsa och vardag"  är att undersöka hur hälsan och vardagen påverkas av coronapandemin över tid. De som undersöks är personer som på grund av sin ålder betraktas tillhöra en riskgrupp (70+). De fem forskarna som genomför studien; Marianne Granbom, PhD, universitetsadjunkt, leg arbetsterapeut, Gunilla Carlsson, PhD, lektor, docent, leg arbetsterapeut, Sofi Fristedt, PhD, bitr forskare, leg arbetsterapeut, Maya Kylén, PhD, postdok, leg arbetsterapeut och Oskar Jonsson, PhD, biträdande forskare, designvetare vill undersöka hur denna riskgrupp upplever och hanterar förändringarna i hälsa och vardagliga rutiner och hur detta förändras över tid.

– Coronapandemin betraktas som biologisk/epidemiologisk, men är lika mycket en social, ekonomisk och politisk företeelse. För 15 procent av befolkningen, de som är 70+, kommer hälsan och vardagen påverkas på sätt som är svåra att överblicka, säger Marinne Granbom, universitetsadjunkt, som leder studien.

Hur påverkas gruppen 70+ hälsotillstånd av rekommendationer, restriktioner och eventuellt kommande sanktioner? Hur påverkas de känslomässigt av risken att smittas och att insjukna? Hur påverkas de av omgivningens attityder? Privatekonomin? Tillgången till vård och omsorg?
– Forskning visar att inaktivitet och social isolering försämrar fysisk och mental hälsa. Detsmma gäller när yttre faktorer begränsar personer att delta i de aktiviteter, rutiner och göromål de själva tycker är nödvändiga och som de värdesätter. Då ökar risken betydligt för att tappa livsgnistan, och försämrat välbefinnande. Hur coronapandemin kommer påverka äldre personers hälsa kan vi inte på förhand veta. Därför behöver konsekvenserna följas och studeras över tid, säger Marianne Granbom.

Grattis! Ja, här går det undan! Nio dagar från inskickad ansökan till Etikprövningsmyndighetens godkännande, och nu är ni igång! Hur känns det?
– Tack, det känns bra! Vi är glada att Etikprövningsmyndigheten lät vår ansökan gå i deras snabbspår för COVID-19-relaterad forskning, även om vårt fokus inte var medicinskt. För att kunna genomföra studien var det avgörande att vi kunde komma igång snabbt.

Hur fick du idén till studien?
– Den 16:e mars utfärdade Folkhälsomyndigheten speciella restriktioner för personer över 70 år. Åldern gjorde att 15 procent av befolkningen nu utgjorde en riskgrupp. Jag såg på nära håll hur det drabbade personer på väldigt olika sätt. Både oro för att bli sjuk men också hur äldre egenföretagare direkt förlorade inkomster när allt avbokades. Eftersom jag är både äldreforskare och arbetsterapeut kändes det viktigt och självklart att på ett forskningsbaserat sätt dokumentera och försöka förstår äldres egna upplevelser av hur vardagen förändrades.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har rekryterat deltagare och är snart klara med vår första intervjuomgång.

Eftersom allt gått i rasande fart, har ni stött på några särskilda problem?
– Nej, jag tycker det mesta flyter på bra. Men eftersom vi inte kan besöka intervjupersonerna, såsom vi brukar göra, har vi fått tänka om lite. Inte alla deltagare var vana vid att göra onlinesamtal. Vissa kunde vi vägleda medan andra har vi fått göra telefonintervjuer istället.

Ni är fem forskare som gemensamt ska genomföra denna studie, var det svårt att att sy ihop upplägget så snabbt?
– Nej, jag tror att vi alla kände lika starkt hur angelägen denna studie var och alla är måna om att bidra med det de kan. Vi är en grupp som egentligen brukar träffas för att hjälpa varandra med forskningsansökningar, men tillfälligt fokuserar vi nu på detta istället.

Vad forskar du om när du inte akutforskar om detta coronarelaterade ämne?
– Då forskar jag om äldres hälsa och vardag men med specifikt fokus på äldres boende. Ett projekt handlar om att utveckla en boenderådgivning för äldre, ett annat om hur äldres välbefinnande påverkas av att bo i utsatta områden.

Pausar du din ordinarie forskning nu?
– Både ja och nej. Många möten och konferenser är inställda. Vi kan inte heller göra hembesök hos äldre för att göra datainsamling så, visst, en del är pausat tillsvidare. Men å andra sidan finns det alltid förberedelsearbete och skrivande att göra som forskare.

Du är initiativtagare och leder också studien, varför är studien viktig?
– Att förstå vad som händer just nu, att lyssna på äldres egna ord kring hur vardagen påverkas, är viktigt. Det är en sak att ett land inför restriktioner för att skydda riskgrupper och förhindra smitta – det är en annan sak att varje dag leva under de restriktionerna. Jag, liksom många andra känner att vi vill bidra på något sätt. Det här blir ett sätt för mig att bidra genom jobbet.

På vilket sätt kommer kunskapen ni hoppas nå att bidra till bättre hantering av eventuella liknande framtida krissituationer?
– Att förstå hur till exempel rädsla för smitta eller restriktioner upplevs av dem som är i riskgrupper kommer vara värdefullt inte bara i denna pandemi men kan också användas när man i framtiden utformar restriktioner och stödinsatser till riskgrupper.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.