– Inte nog med att allmänheten är fortsatt starkt positiv till kameraövervakning. De uttrycker även en tydlig önskan om fler kameror, säger Markus Lahtinen, forskare och lärare i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
En vanligt förekommande uppfattning är att närvaron av bevakningskameror utgör ett hot mot den personliga integriteten. Indvidens behov av personlig integritet ska ges ett högt skyddsvärde enligt gällande lagstiftning. Men den dagsaktuella undersökningen visar att folk i allmänhet inte är särskilt oroade över övervakningen.
– Undersökningarna från augusti 2017 och april 2018 har berört relationen kamerabevakning på allmän plats och personlig integritet. Båda undersökningarna visar att allmänheten i mindre uppfattning än vad som tidigare gjorts gällande är oroad över kamerabevakningens inverkan på den personliga integriteten. Tre fjärdedelar av deltagarna i undersökningen avvisar påståendet att kamerabevakning på gator och torg inkräktar på deras personliga integritet, säger Markus Lahtinen.
Från integritetsbevakning till integritetsvård
Markus Lahtinen beskriver hur det sedan tidigare har funnits en oro kring riskerna med kameror och den personliga integriteten. Men att de systematiska studierna i frågan har varit få – förvånansvärt få.
– Det var huvudanledningen till att vi inkluderade dessa aspekter i undersökningarna. I denna omgång la vi även till en fråga om allmänhetens uppfattning kring kamerabevakning i sitt bostadsområde. Ingen bor på gator och torg, men bostadsområdet – det blir en mer personlig zon i vardagen.
Men faktum var att två tredjedelar av deltagarna avvisade påståendet om att kamerabevakning i deras bostadområde skulle utgöra ett integritetshot.
– Jag skulle sammanfatta det som att allmänheten uttrycker en önskan mot ett mindre strängt integritetsbevakande tillsynsmandat till ett mer integritetsvårdande tillsynsmandat där möjligheterna med kamerorna utnyttjas bättre, säger Markus Lahtinen.
GDPR påverkar kamerabevakningen
Den kommande europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) kommer också påverka kamerabevakningsområdet, enligt Lahtinen.
– Även om det i dagsläget finns en stor osäkerhet kopplad till införandet av dataskyddsreglerna, finns det par tidigare domar i Europadomstolen som berör kränkningar av den personliga integriteten i samband med kamerabevakning, säger han och fortsätter:
– I dessa fall bedömde domstolen att det var hanteringen av bildmaterialet som var det centrala momentet i samband med kamerabevakning. Sannolikt kommer dessa rättsfall påverka framtida juridiska bedömningar på området.
Den nya undersökningen visar att människor fortfarande anser den personliga integriteten som viktig, men att den gällande svenska lagstiftningen inte verkar stå i samklang med de åtgärder som allmänheten efterlyser.
– Det handlar till exempel om integritetssäkrande åtgärder vid kamerabevakning. Avslagna kameror och restriktiv tillståndsgivning är inte särskilt populära åtgärder. Istället efterfrågar man tydlig skyltning och ett genomtänkt regelverk när det gäller hanteringen av bildmaterialet.
Det menar han är mer i linje med de ställningstaganden som Europadomstolen gett uttryck för.
– Införandet av GDPR kommer sannolikt innebära att Sverige därmed importerar en förändrad juridisk bedömning rörande kamerabevakning. Vi vet också att kraven på kamerahuvudmännen kommer att öka i och med införandet av GDPR, säger Lahtinen.
Stort stöd för kameror som brottsbekämpning
Drygt 80 procent av deltagarna uppfattar att kameror fungerar brottspreventivt, såväl som att de utgör ett bra stöd att upptäcka pågående brott. Lika stor andel ser även att materialet från kameror kan användas för att utreda och lösa brott.
– Av historiska skäl fokuserade forskningen tidigare snävt på den brottspreventiva effekten med kamerabevakning. Men på senare år har forskningsaktiviteter inriktat sig på andra nyttor i effektivitetskedjan. Utöver den omtvistade brottspreventiva effekten, finns det numera forskning som visar på nyttan med kamerabevakning som verktyg för att upptäcka och utreda brott.
Initiativet till undersökningen togs av Securitas som sedan 2017 är partnerföretag till Ekonomihögskolan. Syftet med att vända sig till Lunds universitet var att säkerställa att frågorna ställdes på ett sakligt och neutralt sätt.
– Från min horisont ser jag en ökad oro hos allmänheten kring utvecklingen mot ett otryggare samhälle. Inte minst ser jag det i min vardagliga dialog med mina medarbetare som arbetar i några av samhällets mest utsatta områden, säger Joachim Källsholm, VD på Securitas Sverige och fortsätter:
– Resultatet av den här undersökningen bekräftar min bild av att allmänheten ser positivt kring möjligheterna med ny teknik för att stävja den utvecklingen. Det behövs kraftsamlas kring möjligheterna kring ny teknik, dels från ansvariga politiker, dels från rättsvårdande myndigheter och dels från de positiva trygghetsskapande krafterna som säkerhetsbranschen erbjuder, avslutar Källsholm.