Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidens forskningsledare vid Lunds universitet

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, har tilldelat 20 unga forskare i Sverige 10 miljoner kronor vardera inom ramen för forskningsprogrammet Framtidens forskningsledare. Fyra av dessa är verksamma vid Lunds universitet. Bidragen ges till framgångsrika, unga forskare med goda förutsättningar att bygga upp en självständig forskarverksamhet.

Framtidens forskningsledare är ett program som identifierar och stödjer yngre, lovande forskare med ledarskapspotential. Nu är det Framtidens forskningsledare i SSF:s femte utlysning som utsetts och konkurrensen var hård. Av totalt 186 sökande valdes 20 ut och de fyra vid Lunds universitet är:

Mikael Lund – Konsten att överbrygga tid och rum i biomolekylära lösningar
Mikael Lund, universitetslektor i teoretisk kemi, får utmärkelsen för sin forskning på biomolekyler. Med hjälp av kemiska datormodeller undersöker han exempelvis hur joner och små molekyler binder till proteiner och hur detta i slutändan påverkar bindningarna mellan olika proteiner. Förståelsen för denna växelverkan hos proteiner är viktigt inte minst inom läkemedelsindustrin, men även inom livsmedelsproduktion där bland annat mjölkproteiner används i stor skala. I Mikael Lunds forskningsprojekt studeras många olika sorters biomolekylära system, bland annat även nedbrytning av cellulosa. Det finns ett stort intresse inom svensk träindustri att hitta metoder som förvandlar träfibrer till textilier.

Johan Jakobsson – Betydelsen av microRNA i reglering av minne och inlärning
Johan Jakobsson är forskare inom området molekylär neurogenetik. Hans forskning kretsar kring hur genernas aktivitet regleras i hjärnan och hur detta påverkar neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och hjärntumörer. Särskilt fokus ligger på olika projekt kring mikroRNA. MikroRNA är en sorts mycket små, men kraftfulla molekyler som tros spela en viktig roll vid regleringen av gener. Johan Jakobsson och hans forskargrupp fördjupar sig i bland annat i MikroRNAs mer exakta roll för bildandet av nya nervceller i hjärnan, den så kallade neurogenesen, och dess betydelse för minne och inlärning.

Anders Rosengren - Nya antidiabetiska läkemedel genom nätverksanalys
Anders Rosengren är läkare och forskare vid Lunds universitets diabetescentrum. Med över 250 miljoner människor som har typ 2-diabetes och en fortsatt kraftig ökning av sjukdomen globalt, finns det ett stort behov av nya läkemedel mot typ 2-diabetes. Anders Rosengrens forskning inriktar sig på de bakomliggande sjukdomsmekanismerna genom att kombinera patientstudier med grundforskning. Istället för att studera en gen åt gången använder sig Anders Rosengren av en ny strategi där han undersäker stora nätverk av gener. Målet är att identifiera nyckelgener och detaljstudera dessa i laboratoriet för att finna nya angreppsmål för läkemedelsbehandling. Projektet har också en tydlig klinisk koppling, där nya läkemedelsmål kommer att studeras i patientgrupper. Forskningsprojektet syftar till att bättre förstå folksjukdomar som typ 2-diabetes och har potentialen att leda till innovationer i form av nya målproteiner för behandling av diabetes.

Per Johnsson – Ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler
Per Johnsson, är forskare i atomfysik vid LTH, forskar om ultrasnabb elektron- och strukturdynamik i biomolekyler. Hans forskningsfokus är tidsupplösta studier av ultrasnabb elektron- och molekyldynamik med hjälp av intensiva ultravioletta laserpulser. Det innebär att man med hjälp av ljuspulser på attosekundsnivå kan studera vad som händer med molekyler när de genomgår en kemisk reaktion. Forskningen kan i förlängningen leda till bättre förståelse för exempelvis fotokemiska reaktioner och transport av laddning i DNA. Om reaktionerna går att kontrollera kan det öppna det dörrar för exempelvis effektivare solcellsteknologi och molekylär elektronik.

Länk till SSF

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.