Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Från prestigeprojekt till lärosäte i världen – om Lunds universitet genom historien

Varför finns det universitet i samhället? Vilken roll har de spelat i historien? Dessa och många fler frågor får man svar på i den nya boken Historia och historiker – om Lunds universitet genom 350 år. I den berättar lundahistoriker om universitetets äldsta historia och om tidigare kollegor.
Bild på den nya boken Historia och historiker.


Universitetet har tjänat staten på olika sätt genom tiderna. Idag står det som garant för demokrati, jämlikhet och ska vara konfessionslöst. Men vid grundandet 1668 var det prestige för staterna i Europa att bilda universitet. Dessutom behövde den nya statsapparaten I i Sverige många nya ämbetsmän för att stärka monarkin och den lutherska världsbilden.

– Det är intressant att förstå vilka funktioner universitetet har haft i samhället. Tanken bakom boken var att se historien i samhället från 1700-talet och framåt, berättar Lars Edgren som är professor i historia och redaktör för den nya boken.

Bokens stoff är en sammanslagning av två populära föreläsningsserier som gavs av Historiska institutionen under Lunds universitets 350-årsjubileum 2017. Den första delen av boken handlar om grundandet av universitetet och den andra delen berättar om betydelsefulla historiker från Lund.

Boken bidrar med nya perspektiv. Universitetets grundande ses till exempel vanligen som en del av en försvenskningsprocess av det tidigare danska Skåne. Men i ett av bokens kapitel visas att universitetet under en övergångsperiod snarare profilerade Skåne än Sverige.

Läsaren får också lära om dansmästaren som var en självklar lärarkategori under lång tid på universitetet.

– Dans ingick, liksom ridning och fäktning, i ett bildningsideal som länge ansågs vara nödvändigt i den akademiska uppfostran och som krävdes för att locka till sig adeln, berättar Lars Edgren.

I den andra delen av boken får läsaren möta färgstarka och stridbara lundahistoriker som Lagerbring, far och son Weibull och Bolin. Men också en helt annan generation historiker, nämligen de som var lärare till dagens historiker i Lund. Birgitta Odén, Göran Rystad, Sven Tägil och Carl-Axel Gemzell hör till de personligheter som har format studiet av det förflutna i Lund. I ett kapitel tas kvinnors och kvinnliga historikers intåg i akademin upp.

– Texterna om lundahistorikerna fungerar som en form av självreflektion. Varför forskar vi på det vi gör och hur kan man göra det? Lund har gått från att bedriva nationell politisk historieforskning som skulle skriva fram den svenska statens förtjänster till att idag vara en internationell och socialhistorisk historieforskningsmiljö där världen är arenan, säger Lars Edgren.

Hitta boken i Skriftserier vid HT: http://www.ht.lu.se/serie/9910413/

Kategorier

Senaste nyheter

2018-11-16
Student nominerad till årets Augustpris
Student nominerad till årets Augustpris
2018-11-15
Forskare inom medicin fälls för oredlighet
Forskare inom medicin fälls för oredlighet
2018-11-15
Presidentbesöket: Mattarella talade inför fullsatt aula
Presidentbesöket: Mattarella talade inför fullsatt aula
2018-11-15
Berättelser med inneboende kraft
Berättelser med inneboende kraft
2018-11-15
Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare
Konferens om Under strecket som kunskapsförmedlare

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen