Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ftalater, hormonstörande ämnen och njurcancer

I två nya avhandlingar från Lunds universitet undersöks samband mellan manlig reproduktion och främmande ämnen i vår miljö. I en tredje beskrivs ett fynd som kan underlätta diagnosticering av njurcancer.

Samband mellan exponering för ftalater och testikel- och spermavolym

Ftalater är en grupp mjukgörare som bland annat finns i PVC-plast. I denna avhandling har fokus varit på ftalater som forskare tidigare misstänkt att de kan påverka fertiliteten.

Studien är den första som undersöker huruvida exponering för ftalater under fostertiden har samband med spermakvaliteten. Tidigare studier pekar på att just fosterstadiet är en period då den blivande pojken/mannens reproduktionsförmåga är extra känslig för vissa främmande ämnen.

-  Våra studier visar att spermavolymen var lägre bland män som under fosterstadiet hade en högre exponering för två typer av ftalater, di-isononylftalat (DiNP) och dietylhexylftalat (DEHP), berättar Jonatan Axelsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

De män som under fostertiden hade en förhöjd exponering hade också lägre testikelvolym i vuxen ålder. Resultaten är intressanta bland annat mot bakgrund av att tidigare, experimentella studier talar för att människan inte skulle vara känslig för effekter av just ftalater under fostertiden.

-  Kunskapen om och hur olika kemikalier påverkar reproduktionsfunktionerna är långt ifrån fullständig. Fler och större studier behövs därför, förklarar Jonatan Axelsson.

I studien ingick 314 unga män som undersöktes på Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Blodprov fanns också från 112 av mödrarna, lämnade i samband med en screening för röda hund, varefter proven sparats i en biobank.

Studien belägger inte orsakssamband.

Länk till Jonatan Axelsson avhandlingReproductive function in young Swedish men

 

Ny studie bekräftar betydelsen av hormonstörande ämnen

Tidigare studier i samband med större industriolyckor och tillbud där farliga miljögifter läckt ut visar att det föds färre pojkar i de par där mannen exponerats för utsläppen. I en ny avhandling undersöks om det i mannens spermieproduktion finns något svar på varför det föds färre pojkar när fadern varit exponerad för höga doser av hormonstörande miljögifter. Fokus har dock inte varit på miljöolyckor utan istället på huruvida en generellt hög exponering via kosten har betydelse.

-  Mina resultat bekräftar tidigare rön om att hormonstörande ämnen kan rubba jämvikten mellan Y- och X-kromosombärande spermieceller hos män, och den indikerar också att hög exponering via kosten under lång tid kan ha betydelse , förklarar Linus Kvist, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Underlaget har utgjorts av befolkningsgrupper från flera länder, t.ex. från Grönland och Färöarna där en diet bestående av mycket fet fisk medför en ökad exponering för miljögifter som PCB och PFAS*. En annan grupp kom från Ukraina där ett mångårigt kemikalieintensivt jordbruk med DDT och andra bekämpningsmedel återverkar på lokalt producerade livsmedel. Även fiskare från den svenska västkusten har undersökts. Som jämförelse användes en grupp män från Polen som hade en normal bakgrundsexponering för miljögifter.

Resultaten visade att balansen mellan mängden Y- och X-kromosombärande spermieceller på olika vis var rubbad bland männen som ingick i grupperna som exponerats särskilt. Dock gick det inte att se något enhetligt mönster i resultaten. I en del fall var nivåerna av X-kromosomer förhöjda vilket talar för ökad chans att flickor föds, medan det i andra fall istället blev övervikt för Y-kromosomer vilket borde leda till att fler pojkar föds. Studien belägger inte orsakssamband.

- Det är intressant och nödvändigt att gå vidare med mer avancerade studier, t.ex. för att se om en kombination med andra miljögifter kan förklara skillnaderna i resultaten, förklarar Linus Kvist.

*PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en grupp av syntetiska ämnen som förekommer i bl.a. brandsläckningsskum och ytbehandlingar på vissa typer av emballage. Ämnet bryts ned mycket långsamt.

Länk till Linus Kvist avhandlingSperm Y:X chromosome ratio and androgen response  in men exposed to environmental pollutants”.

 

Ny markör kan bedöma njurcancer

Genom att mäta två utvalda mikroRNA i njurcancertumörer finns möjlighet att avgöra vilka patienter som har bättre respektive sämre prognos för sin sjukdom.

Det var stor skillnad i överlevnaden bland njurpatienterna när de som hade låg respektive hög kvot av de båda mikroRNA-typerna miR-21 och miR-10b jämfördes. Överlevnaden efter fem år var ungefär 85 procent för dem med låg kvot medan den var runt 50 procent för dem med hög kvot. Metoden fungerar på patienter som ännu inte har någon metastas när de får sin diagnos.

- Genom att mäta halterna av dessa båda mikroRNA i tumören finns möjlighet att vara extra observant i uppföljningen av patienter med höga värden. De har högre risk för en aggressiv njurcancer, berättar Helena Fritz, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Studien bygger på ett i sammanhanget ovanligt stort underlag, där närmare 200 patienter lämnat tumörprover samt 50 av dem också kontrollprover från frisk njurvävnad. Även den långa uppföljningstiden, upp till 25 år, är ovanlig.

- Andra forskare har visat att uttrycket av de två mikroRNA:na även verkar variera i andra njursjukdomar. Det är intressant eftersom det finns en tydlig koppling mellan andra njursjukdomar och ökad risk för njurcancer, fortsätter Helena Fritz.

Länk till Helena Fritz avhandlingAxl RTK and microRNAs in urogenital cancers”.

 

Björn Martinsson

 

 

Kategorier

Kontakt

För mer mer information:

Jonatan Axelsson, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet och läkare vid arbets- och miljömedicin, Lund, Region Skåne, 0703-75 65 02,  jonatan [dot] axelsson [at] med [dot] lu [dot] se

Linus Kvist, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, 040-39 11 20, linus [dot] kvist [at] med [dot] lu [dot] se

Helena Fritz, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, 040-33 72 27, helena [dot] fritz [at] med [dot] lu [dot] se

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen