Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hälften så många spermier hos söner till rökande pappor

illustration av en spermie och DNA-sträng
Bildkälla: Mostphotos

Mammans rökning under graviditeten har i upprepade studier förknippats med minskat spermieantal hos sönerna. Men nu har en forskargrupp vid Lunds universitet upptäckt att, oberoende av nikotinexponeringen från modern, så hade män vars pappa rökte vid tiden för graviditeten, hälften så många spermier som de med icke-rökande fäder.

Studien är gjord på 104 svenska män mellan 17 och 20 år. När forskarna justerat för flera faktorer, bland annat mammans egen nikotin-exponering, socioekonomiska faktorer och killarnas egen rökning, hade män med rökande fäder 41 procent lägre spermiekoncentration och 51 procent färre spermier än män till icke-rökande fäder. Forskargruppen vid Lunds universitet är den första som rapporterat detta.

– Jag blev mycket förvånad att oavsett halten av mammans nikotinexponering hade de män vars pappa rökt så mycket färre spermier, säger Jonatan Axelsson, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i yrkes- och miljömedicin vid Labmedicin, Region Skåne.

 

bild på forskaren och specialistläkaren Jonatan Axelsson
Jonatan Axelsson, forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lund universitet och specialistläkare i yrkes- och miljömedicin vid Labmedicin i Region Skåne. Foto: Åsa Hansdotter

Biomarkören kotinin är en nedbrytningsprodukt från nikotin som kan mätas i blodet. Genom att mäta halten av kotinin kan man se om det är föräldern själv som röker eller om denne utsatts för passiv rökning. Många tidigare studier visar att det inte är bra för fostret när mamman röker, men i den här studien verkar sambandet mellan pappans rökning och sönernas spermieantal än tydligare.

Varför det förhåller sig så kan Jonatan Axelsson inte förklara. Det krävs mer forskning för att förstå de bakomliggande mekanismerna. Däremot, berättar han, har liknande studier också visat på samband mellan rökning hos pappan och olika hälsoutfall hos barnet, exempelvis missbildningar.

– Till skillnad från mammans ägg så delar sig pappans könsceller kontinuerligt genom livet och just vid celldelning uppkommer ofta mutationer. Vi vet att tobaksrök innehåller många mutationsframkallande ämnen, och då kan man tänka sig att könscellerna vid befruktningen har ådragit sig mutationer och på så sätt fört över gener som ger en försämrad spermiekvalitet hos sönerna, säger Jonatan Axelsson.

De flesta nytillkomna mutationer (s.k. de novo-mutationer) kommer via pappan och det finns även kopplingar mellan pappans ålder och en del komplexa sjukdomar. Dessutom har man sett att rökning är kopplad till DNA-skador i spermier och att rökare har fler brott på DNA-strängen. Barn till rökande fäder har rapporterats ha upp till fyra gånger fler mutationer i en viss repetitiv del av DNA, än barn till pappor som inte röker.

– Vi vet att det finns ett samband mellan spermieantal och chans till graviditet, så det skulle kunna påverka möjligheten för dessa män att kunna få barn i framtiden. Pappans rökning är också kopplad till ett kortare reproduktivt livspann hos döttrar så föreställningen om att allt beror på om modern röker eller ej verkar inte övertygande, men fler studier skulle kunna komma närmare ett eventuellt orsakssamband, avslutar Jonatan Axelsson.

Åsa Hansdotter

Publikation i PLOS ONE

"Association between paternal smoking at the time of pregnancy and the semen quality in sons"
Jonatan Axelsson, Sally Sabra, Lars Rylander, Anna Rignell-Hydbom, Christian H. Lindh, Aleksander Giwercman

PLOS ONE, 21 november 2018,https://doi.org/10.1371/journal.pone.0207221

 

Fakta om studien

Ämne: Klinisk medicin/Miljömedicin/Reproduktionsmedicin
Klinisk och epidemiologisk forskning.

Studiedesign
Kvantitativ studie
Forskarinitierad studie
Registerbaserad studie
Enkätstudie
Statistiska samband

Observationsstudie (epidemiologisk)
Friska frivilliga, 104 män 17-20 år, rekryterade till studien via reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.