Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hallå Anette Agardh...

porträtt kvinna utomhus
Anette Agardh. Foto: Åsa Hansdotter

… professor i global hälsa som leder det forskningsbaserade projektet Tellus. Projektet startades efter metoo-rörelsen för att kartlägga trakasserier vid LU samt för att skapa ett bättre förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier.

– Nu börjar vi göra intervjuer med personer som har själva har blivit utsatta för sexuella trakasserier eller har agerat på ett sätt som i efterhand känts mindre lämpligt. Nästa steg är att bjuda in till gruppdiskussioner som mera allmänt tar upp synen på sexuella trakasserier på arbetsplatsen eller i studiemiljön. Här kommer diskussionerna att inriktas på samtalsklimat, arbetskultur och organisationsstruktur. Detta kommer att utgöra underlag för utvecklingen av en enkät för att kvantitativt kunna mäta före­komsten av sexuella trakasserier.

Är sexuella trakasserier ett stort problem på LU?

– Det vet vi inte än, men vi kan anta att de problem som förekommer inte blir kända för verksamheten eftersom det ofta är förenat med rädsla för konsekvenser och skam att anmäla. Sexuella trakasserier upplevs generellt som ett dolt problem på våra arbetsplatser och i studiemiljön. Den som är utsatt kanske till och med lägger skulden på sig själv. Vi har inga siffror idag på hur det egentligen ser ut, men vi vet att det har gjorts utredningar i olika omfattning i verksamheten genom åren, även om de inte alltid är sökbara i diariet.

Vad är det ni vill ta reda på?

– Vi vill ta reda på hur det ser ut på LU. Metoo-rörelsen har synliggjort en tystnadskultur kring sexuella trakasserier som behöver studeras närmare. Vi behöver förstå mer kring normer, hierarkier, maktrelationer och beroendeförhållanden i den akademiska miljön. Resultatet från studierna ska utmynna i ett kunskapsunderlag och rekommendationer för att stärka det förbyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Vårt syfte är inte att uppmana personer att anmäla, utan att utifrån de svar vi får skapa en bättre bild av både naturen av sexuella trakasserier och hur vanligt före­kommande de är.

Vad händer om folk mår dåligt under processen?

– De som deltar i studien kommer att få information och kontaktuppgifter vart de kan vända sig om de vill prata med någon, har frågor eller behöver stöd.

Vad är det för skillnad mellan sexuella trakasserier och sexuellt övergrepp?

– I lagstiftningen är det stor skillnad på begreppen, även om de ofta överlappar i dagligt tal. Sexuella trakasserier definieras i diskrimineringslagen, som är civilrättslig lagstiftning, medan begrepp som sexuellt ofredande och övergrepp definieras i den straffrättsliga lagstiftningen. Men som sagt i vardagen definieras begreppet sexuella trakasserier väldigt brett och omfattar allt från ovälkomna antydningar till sexuellt övergrepp och våldtäkt.

När kommer resultatet av forskningsprojektet?

– Vi hoppas kunna presentera resultat i form av ett kunskapsunderlag senast under april nästa år.