Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hjärt-kärl- och Alzheimer forskning får anslag

Förmaksflimmer, åderförkalkning hos patienter med diabetes och Alzheimers sjukdom. Det är de områden som studeras av fyra medicinska forskare som fått pengar av Bundy Academy.

Stiftelsen Bundy Academy har startats av syskonen Eva och Göran Bundy, som donerat 10 miljoner kr till stöd för medicinsk forskning vid Lunds universitet. Ytterligare 50 miljoner har testamenterats till stiftelsen. Årets pristagare heter Andreas Edsfeldt, Fredrik Holmqvist, Niklas Mattsson och Erik Stomrud, som var och en får 200 000 kr.

Göran Bundy, Margaretha Grind Bundy, ordförande i stiftelsen, och Andreas Edsfeldt, en av pristagarna, vid prisutdelningen den 20 maj.
Göran Bundy, Margaretha Grind Bundy, ordförande i stiftelsen, och Andreas Edsfeldt, en av pristagarna, vid prisutdelningen den 20 maj.

Andreas Edsfeldt, ingår i en forskargrupp som studerar plack, små beläggningar i blodkärlen som, om de brister, kan ge upphov till hjärtinfarkt och stroke. Plack hos personer med diabetes har enligt tidigare forskning visat sig ge mer komplikationer i form av hjärtinfarkt och stroke än plack hos personer utan diabetes. Forskarna har nu funnit att placken hos diabetiker också har en annan karaktär.

– Vi trodde att de skulle vara förknippade med en ökad inflammation i blodkärlet. Men i stället verkar de vara förknippade med en sämre förmåga till läkning efter en skada i kärlväggen, säger Andreas Edsfeldt.

Att diabetiker har en nedsatt förmåga till sårläkning i huden är välkänt, men sårläkningen kanske är försämrad även i andra organ. I förlängningen skulle denna kunskap kunna leda till nya läkemedel mot åderförkalkning hos diabetiker.

Fredrik Holmqvist är hjärtläkare och forskar om förmaksflimmer, ett ganska vanligt tillstånd bland äldre vilket kan leda till bland annat blodproppar i hjärnan. Vid förmaksflimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt. Detta  kan leda till bland annat trötthet, yrsel och nedsatt kondition.

En möjlig behandling vid förmaksflimmer är s k kateterablation. Då förs en kateter in i hjärtat och fryser eller upphettar en del av vävnaden. Detta skapar en barriär som hejdar oönskade elektriska impulser från lungvenerna.

Problemet med behandlingen är dock att den inte alltid lyckas, och att det även finns en viss risk för komplikationer. Läkarna skulle därför ha nytta av ett sätt att följa ingreppet under dess gång, för att se att lagom mycket av vävnaden blir utsatt för behandlingen.

– Vid Duke University i USA försöker man göra detta med hjälp av ultraljud. Man studerar också om olika typer av kateter kan vara lämpliga för olika patienter, säger Fredrik Holmqvist. Bundy-anslaget gör det möjligt för honom att arbeta vid Duke University minst ett år och lära sig deras metoder.

De återstående Bundy-stipendiaterna Niklas Mattsson och Erik Stomrud ingår i en forskargrupp som studerar Alzheimers sjukdom.

Niklas Mattsson och med arbetare stod tidigare i år bakom en uppmärksammad forskningsartikel om ämnet beta-amyloid och dess roll vid sjukdomen. Alzheimers sjukdom anses i huvudsak bero på att kroppen har en bristande förmåga att bryta ner och rensa bort beta-amyloid i hjärnan, men de nya rönen visar att somliga personer också har en överproduktion av ämnet. Detta betyder dels att Alzheimers sjukdom kan vara en mer heterogen sjukdom än man tidigare trott, dels att det blir ännu viktigare att skräddarsy behandlingen för varje enskild patient.

Anslaget från Bundy-stiftelsen går till studier som ska följa en grupp med friska personer mellan 45 och 65 år samt en annan grupp med friska personer över 65 år. Med hjälp av röntgenundersökningar och biomarkörer i blodet kommer forskarna att försöka hitta tecken på Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt, för att sedan kunna motarbeta sjukdomen så tidigt som möjligt.

Text: Ingela Björck

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.