Flexit är en satsning där Riksbankens jubileumsfond söker nya vägar mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. I det här fallet har Helsingborgs stad utsett områden inom sin verksamhet där kommunen har behov av kunskapsutveckling. Utifrån detta har docent Caroline Wigren-Kristoferson formulerat sin forskningsplan. Hon blir nu anställd i två år av Helsingborgs stad och tillbringar sedan det sista året tillbaka på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Från och med den 1 oktober kommer du att vara Flexit-forskare i Helsingborgs stad. Vad innebär det?
Projektet jag ska jobba med handlar om vilken roll det offentliga kan ha när det gäller innovationer. Kan nya verktyg leda till fler innovationer eller ett annat sätt att arbeta? Det gäller inte minst upphandlingssammanhang, där det har kommit nya direktiv och lagar från EU-nivå om hur man ska få ett starkare samarbete mellan det offentliga och det privata, och också civilsamhället, för att hitta mer funktionslösningar på vissa utmaningar.
Jag ska vara på stadsledningsförvaltningen i Helsingborgs stad. Där jobbar man med många olika frågor, men också med mycket som är kopplat till urbana försörjningssystem. Det kan vara allt från översvämningsproblematiken till hur man hanterar otjänligt badvatten.
Ditt projekt handlar framför allt om innovation och upphandling. Varför är det viktigt?
Helsingborgs stad upphandlar för miljarder årligen. De har jobbat mycket med att bli en kommun där man ska vara tillåtande, vad gäller nya normer och värderingar. Men hur innovativ ska en kommun vara med offentliga medel? Hittar man rätt verktyg för att göra detta och hur förhåller man sig som tjänsteman till dessa verktyg? Det finns mycket som är spännande att titta på inom det här.
En sak är till exempel hur man i en vanlig upphandling skriver in sociala krav. I det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem jobbar man aktivt med det. Då är frågan hur det skulle kunna bli självklart för alla i kommunen att skriva in krav på att anställa personer som står utanför arbetsmarknaden och liknande. Det får effekter om vi tänker på det och vet att ”så kan man göra”.
Det har bara gjorts ett eller två OPI-samarbeten i Sverige, offentligt-privat-innovationssamarbete, och ett exempel är NSR som står för sophämtningen i Nordvästra Skåne. Där testar man nu i en del av Helsingborg sophämtning on demand. De har insett att sopbilarna kör samma runda om och om igen och en stor del av soptunnorna behöver inte tömmas. För att effektivisera det har man utvecklat en teknik där du drar i en spak på soptunnan och då markerar om du vill ha hämtning eller inte. Där har de verkligen jobbat med Internet of Things, men man har gjort på ett sätt så att alla är inkluderade – ingen står utanför för att man inte är teknikvan. Det finns många spännande demokratiska frågor i hela denna förändring.
Vad lockade dig till att söka dig till det här projektet?
Jag gjorde en etnografisk studie som min avhandling. Då bodde jag ett år i Gnosjö och studerade ”Gnosjö-andan”. När man har kommit en bit i sin karriär kan det vara problematiskt att frigöra tid för etnografiska studier. Därför är det här är en sån fantastisk möjlighet till att göra en djupstudie. Det som skiljer en Flexit-tjänst från vanliga forskningsprojekt, är att Flexit kräver ett prefektintyg, så det blir tydligt vad du förväntas lägga din tid på. Jag tycker att inifrånstudier är jättespännande och tänker att det som är viktigast att förstå om en grupp människor är det som de själva tar för givet, men det är också det som är svårast att förstå. Ett sätt att förstå det är att få delta i deras vardag.
Fungerar det rent praktiskt att du får en arbetsplats i Rådhuset i Helsingborg och är en del av arbetslaget där?
Ja, det stämmer. Det blir lite speciellt i och med att man lämnar vissa saker här i Lund. Men jag är tillbaka här om två år och är tio procent i Helsingborg det tredje året. Jag handleder dessutom mina doktorander under hela tiden.
Vad tror du att du har med dig om två år när du är tillbaka i Lund?
En massa kunskap om det som jag inte kan så mycket om, just upphandlingsprocesser och liknande. Sannolikt en massa ödmjukhet inför hur komplicerat är att nå de här målen och förändra. Det är komplexa system, och innovation när det offentliga äger systemen, ger vissa förutsättningar, samtidigt som ganska mycket innovation kan komma genom just offentliga beställare. När vi tänker på innovation och entreprenörskap så tenderar vi att tänka på den privata sektorn utan att då faktiskt då erkänna den stora roll som det offentliga har haft i våra stora innovationer.
Läs mer om Caroline och hennes forskning i Lunds universitets forskningsportal