Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hur mycket kan samhället kan anpassa sig till extremväder? Forskare undersöker hur vi ska hantera klimatförändringarnas oundvikliga förluster

Hur många översvämningar, värmeböljor och torrperioder kan samhället hantera innan konsekvenserna blir så stora att människor måste flytta? Var går gränsen för hur mycket man kan anpassa städer och miljöer till ett förändrat klimat? Klimatarbetet måste utvidgas till att omfatta en kartläggning av vilka förluster som är oundvikliga, och vilka grupper och platser som kommer att drabbas hårdast, menar forskare från Lunds universitet.

I dagarna samlas över 100 forskare från hela världen i Lund för att diskutera hur samhället ska hantera de förluster som uppkommer när extremväder sker allt oftare och blir mer intensiva till sin natur.  

Emily Boyd, föreståndare vid Lund University Centre for Sustainability Studies,  förklarar att en förlust är något permanent, något som samhället inte kan anpassa sig till. Ett exempel är önationerna i Stilla havet som kommer att försvinna när havsnivåerna stiger. Befolkningen måste flytta för att överleva. Det blir en permanent förlust, inte bara av en fysisk plats, eller av en samhällsekonomi, utan också av en kultur, ett sätt att leva och av befolkningens identitet. Det finns också exempel på närmre håll. Även i Skåne stiger havsnivåerna; på sikt kan det bli så att människor kanske inte kan bo vid stranden i vissa kommuner. I norr kan rennäringen komma att minska på grund av förändringar i klimatet, något som kan påverka samernas sätt att leva.

– Vi måste titta på de konsekvenser som klimatanpassningen inte kan hantera. Vilka blir de ekonomiska, samhälleliga och kulturella kostnaderna om extremväder som översvämningar och stormar händer allt oftare och gör allt mer skada? Hur kan vårt samhälle hantera det förändrade klimatet och de förluster och skador som det kan leda till?

Enligt Emily Boyd måste kommuner och myndigheter snabbt lägga om sitt klimatarbete till att även omfatta en hantering av de förluster som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Det är också dags för en diskussion om hur mycket samhället klarar av att anpassa sig.

– Vi måsta prata med de som drabbas. När kan bönderna i Sverige till exempel inte hantera torkan längre? Klarar de en torrperiod vartannat år, vart femte år? Var går gränsen för hur mycket vi kan anpassa oss? Nu händer klimatförändringarna här, på nära håll, samtidigt som i länder i Afrika och i  Asien.

Strategierna behöver synas

Kommuner och myndigheter kan till exempel börja med att göra en kartläggning av möjliga förluster och skador: vilka klimatförändringar kommer att leda till permanenta förluster, och vilka grupper kommer att vara mest utsatta? Är det bönder på landsbygden eller stadsbor som kommer att påverkas av värmeböljor eller översvämningar? Grupper som redan idag är sårbara omfattar till exempelvis äldre, kvinnor, barn och ungdomar.

– Kommuner och myndigheter måste titta på forskningen om klimatförändringar och syna sina strategier för anpassning. Hur arbetar vi idag och vad kan vi förbättra? Tar vi höjd för torka, översvämningar och hetta som inträffar varje år? Vad har vi för scenarier?  

Och vi måste agera nu. Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste vi snabbt ställa om till ett mer hållbart samhälle för att hålla temperaturökningen inom 1.5 grader. Annars blir förlusterna ännu större.

– Vi som forskare kan bidra. Genom att forska om var, hur, vilka, och på vilket sätt människor drabbas kan vi hjälpa samhället att sätta in bättre åtgärder och omfördela resurser. Men då behöver vi skifta fokus från enbart klimatanpassning och öppna upp för nya perspektiv och sätt att arbeta som även omfattar existentiella frågor kring vad förluster kan vara, och vem som har ansvar att hantera dem, avslutar Emily Boyd.

Mer information om konferensen: Conference on Loss and Damage 2019
www.lucsus.lu.se/lucsus.lu.se/conference-on-loss-and-damage-2019

Konferensen pågår onsdag 30 oktober – fredag 1 november. 

Kategorier

Kontakt

Kontakt:

Emily Boyd
emily [dot] boyd [at] lucsus [dot] lu [dot] se
046-222 0369

 

Medier är välkomna att närvara på hela eller delar av konferensen samt att göra intervjuer med deltagare.

Presskontakt:
Noomi Egan
070575 2244
noomi [dot] egan [at] fsi [dot] lu [dot] se

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen