Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hur mycket mark behöver vi för att producera tillräckligt med mat, bioenergi och skog? Ny digital teknik visar säkrare prognoser

Idag kan det ta veckor och till och med månader att få fram resultat för hur framtidens klimat kan påverka jordbruket. Det vill forskare vid Lunds universitet nu ändra på, och har därför tagit fram förenklade modeller, s.k. emulatorer, för att göra det enklare – och framförallt snabbare – att samköra vegetations- , ekonomi- och klimatmodeller.
Traktor
Mer kunskap om hur klimatet påverkar jordbruket och vice versa kan ge viktig input till politiska beslut och juridiska ramverk menar lundaforskarna. Foto: Shutterstock

I projektet kopplar Stefan Olin, forskare institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och Johan Lindström, forskare vid matematikcentrum, samman vegetationsmodeller med olika typer av klimatmodeller. Detta grepp är relativt nytt eftersom det tidigare har varit för komplext och tekniskt utmanande att samköra olika typer av modeller. Målet är att kunna undersöka hur klimatet kan påverka jordbruket och tillgången till mark, och hur tillgången till mark i sin tur kan komma att påverka vårt klimat.

Vilken framtid får vi?

Forskarna arbetar med scenarier som Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, har tagit fram för att beräkna framtida klimatförändringar, så kallade, RCP:s, Representative Concentration Pathways. Scenarierna syftar till att ge information om klimatförändringar vid olika halter av växthusgaser i atmosfären, och utgår från utvecklingsscenarier som gör olika antaganden om framtiden. De baseras på faktorer som mängden av koldioxidutsläpp, befolkningstillväxt, energianvändning, teknikutveckling, politik, markbehov och klimatanpassning. Vilket utvecklingsscenario som slår in beror på hur väl vi lyckas begränsa utsläppen.

Ju fler modeller vi kör, desto bättre uppskattning får vi om osäkerheten i scenarierna

Stefan Olin och Johan Lindström har tagit fram en typ av förenklade modeller, s.k. statistiska emulatorer, som gör det enklare att koppla ihop IPCC:s klimatscenarier och vegetationsmodeller. Idag behövs det nämligen superdatorer för att utföra simuleringar, och med en vanlig dator kan det ta veckor och ibland månader att få fram resultat. Det gör det nästan omöjligt att samköra stora mängder data, från flera olika klimatscenarier. Med emulatorerna ska det bli möjligt att köra tester på flera scenarier, för att få fram fler resultat. Flera forskare kan på så sätt bidra i arbetet med att ta fram utvärderingar och analyser om hur vår framtid skulle kunna se ut under olika klimatscenarier, och hur vårt samhälle påverkas, utifrån aspekter som ekonomi, samhällsutveckling och biologisk mångfald.

– Ju fler modeller vi kör, desto bättre uppskattning får vi om osäkerheten i scenarierna. Istället för ett värde kan vi få olika värden för hur mycket mark vi kommer att behöva i framtiden.

– Det är det absolut viktigaste. All påverkan på vegetation resulterar i ett resonemang kring hur mycket mark vi behöver för att producera mat, bioenergi och skog, säger Stefan Olin.

Genomtänkta beslut

Mer kunskap om hur klimatet påverkar jordbruket och vice versa kan ge viktig input till politiska beslut och juridiska ramverk menar forskarna. Vad blir avgränsningen mellan att minska utsläppen eller inte? Vad blir utfallet om vi inte agerar alls, och hur effektiva är åtgärder för klimatanpassning? Kan insatser som att plantera snabbare växande träd vara ett alternativ om vi har mindre mark i framtiden?

– När man gör beslut måste man göra många avvägningar. Men ju mer vi vet, desto mer vet vi om vilka alternativ vi ställer emot varandra, och vilken effekt de kan få på både vegetationen och klimatet, avslutar Johan Lindström.

Kategorier

eSSENCE och MERGE

Forskarna genomför sitt projekt inom ramen för forskningsområdena eSSENCE och MERGE. eSSENCE organiseras av universiteten i Uppsala, Lund och Umeå och syftar till att samla och stödja forskning inom e-vetenskap.
eSSENCE
MERGE, som står för ModElling the Regional and Global Earth system, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, SMHI, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan. Forskningsområdet syftar till att etablera och utveckla tvärvetenskapliga jordsystemmodeller som utöver atmosfären, havet, havsisen och markytan inkluderar klimatsystemets biologiska och kemiska komponenter. I arbetet ingår ledande forskare inom områden som klimat och vegetation.
MERGE

Senaste nyheter

2019-10-21

En växande global elit flyger tusen gånger mer än genomsnittet

En växande global elit flyger tusen gånger mer än genomsnittet
2019-10-17

Biologisk mångfald ger större skördar

Biologisk mångfald ger större skördar
2019-10-16

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget
2019-10-16

Strokeforskare prisas

Strokeforskare prisas
2019-10-16

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen