– Många av de svåraste sjukdomarna som drabbar vuxna har sitt ursprung väldigt tidigt i livet. Genom att förstå hur en gravid kvinnas livsstil och hälsa påverkar hennes barns arvsmassa kan vi få unika insikter om de mekanismer som leder till sjukdom senare i livet, säger professor Paul Franks vid Lunds universitets Diabetescentrum som är huvudansvarig för studien.
De blivande mammorna som planerar föda sina barn i Lund ska vara mellan 25 och 35 år och ska inte kommit lägre än tre månader in i graviditeten. Under hela graviditeten ska de bära ett aktivitetsarmband som registrerar deras fysiska aktivitet samt en liten sensor som kontinuerligt mäter nivå av glukos i blodet. Sensorn fästs på armen och bärs dygnet runt. Vid tre tillfällen under graviditeten kommer blodprov att tas på mamman och efter förlossningen tas ytterligare ett prov på mamman och ett på barnet. Även pappan kommer att tillfrågas om blodprov och information.
– Syftet är att undersöka och öka förståelsen kring de molekylära processer under en graviditet som påverkar fostertillväxt och barnets utveckling. Vi kommer att studera om, och på vilket sätt, dessa processer skiljer sig åt mellan normala och förhöjda blodsockernivåer under en graviditet – det senare kallas hyperglykemi och är ett tillstånd som är besläktat med typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes, säger Angela Estampador, doktorand vid Lunds universitets Diabetescentrum som koordinerar studien.
Fram till nyligen har tekniska begränsningar hindrat forskarna från att studera hur det växande fostret anpassar sig till näringstillgången i livmodern och förändringar av den gravida kvinnans blodsocker under en graviditet. Då moderns blod under graviditet även visat sig innehålla DNA (arvsmassa) från det växande fostret kommer man i den nya studien att pröva en ny och säker metod för att studera biologisk information (inklusive DNA) kring mor och barn. Detta sker genom de blodprov som lämnas av den gravida kvinnan under graviditeten.
– Blodproven som tas från mamman, för att se modifieringar av barnets arvsmassa, innebär ingen risk för vare sig mamman eller fostret, säger Helena Strevens, överläkare och forskare inom Kvinnosjukvården, Skånes universitetssjukhus i Lund. Förutom mindre obehag vid provtagningen. Den teknologi vi använder för att kontinuerligt mäta blodsockret, "knappen" på överarmen, bär man helt utan obehag. Aktivitetsbandet som mäter fysisk aktivitet är ett annat exempel på hur man med ny teknologi kan studera samband med minimala besvär för studiedeltagaren.
Mängden blodsocker som transporteras från mor till barn under en graviditet har betydelse för hur barnet växer och utvecklas under graviditeten. Transporten av blodsocker bestäms i sin tur av en kombination av vad och hur mycket man äter, kroppens möjlighet att bryta ned maten och moderkakans funktion. Studien kommer därför att undersöka hur blodsocker (och andra faktorer i blodet som t ex blodfetter) och andra livsstilsrelaterade faktorer – såsom kost, livsstil och nivå av fysisk aktivitet - påverkar hur barnets DNA metyleras* och hur det i sin tur är relaterat till barnets tillväxt.
Om DIAPRIME: DIAPRIME står för The Diabetogenic Perturbations of the Fetal Methylome (DIAPRIME) Project (Epigenetiska förändringar hos fostret under graviditet med hög risk för nedsatt blodsockerkontroll) Mer information: http://diabetesportalen.se/diaprime
Sara Liedholm