En viktig del i vårt immunförsvar är vårt komplementsystem, ett 40-tal proteiner som ”åker runt” i blodet och märker upp bakterier, virus och annat farligt så att våra vita blodkroppar lättare kan hitta och oskadliggöra det skadliga. Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi, intresserar sig särskilt för komplementproteinet C3 som hon upptäckt inte bara har en roll för immunsystemet i blodet utan även inuti våra celler där det reglerar en av de mest grundläggande av cellens funktioner, autofagi.
– Autofagi är en process som celler använder för att bryta ner och återanvända sina organeller för att bättre överleva under stress. Vi vill förstå autofagiprocessen i detalj för att få bättre kunskap om hur sjukdomsalstrande bakterier känns igen och hanteras av immunsystem, säger Anna Blom.
Anna Bloms forskningsprojekt syftar till att hitta molekyler som styr komplementsystemets processer inuti cellerna, och interaktionen med komplementsystemet utanför, och förstå proteinernas funktioner. Genom ökad förståelse för hur vårt eget immunsystem känner igen inkräktare hoppas forskarna i förlängningen finna nya behandlingsvägar för bland annat infektioner och diabetes.
Hur känns det att få ett individuellt anslag som så tydligt är till fri forskning?
– Det känns helt fantastisk och jag känner enorm lättnad att kunna utveckla mitt mest spännande projekt och även behålla de suveräna forskare som var med och framställde preliminära data för projektet. Finansiering för nästan hela min forskning och grupp på knappt tjugo personer kommer från kortsiktiga externa medel vilket innebär stor stress och även påverkar valet av projekten till de mer säkra som kommer leverera resultat snabbt. Jag vill uttrycka min tacksamhet för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som har långsiktig, tydlig och genomtänk strategi för stora satsningar på svensk forskning.
I den kvantmekaniska världen upphör den klassiska fysikens lagar att gälla. Om vi får insikt i de minsta partiklarnas egenskaper, ökar inte bara vår kunskap om mikrokosmos. Chansen att vi kan utveckla olika typer av materia ökar också. Nu är det dock grundvetenskaplig nyfikenhet som driver Stephanie Reiman, professor i matematisk fysik vid LTH.
Hon studerar små droppar av så kallade bosoniska atomer med häpnadsväckande låg densitet – flera hundratals miljoner gånger lägre än flytande helium – och som är nästan lika kalla som vid absoluta nollpunkten. Vad är poängen med dessa iskalla kvantdroppar? Jo, droppbildningen är en effekt av kvantmekanik.
– De utgör en ny form av kvantmateria som vi vet väldigt lite om. De utmanar bilden av hur kvantgaser och vätskor beter sig, säger Stephanie Reimann.
Forskningen bygger vidare på framställningen av Bose–Einstein-kondensat, vars upphovsmän tilldelades Nobelpriset i fysik 2001. Internationellt är det här fältet, kalla atomers fysik, jättehett, berättar Stephanie Reimann, men här i Sverige ha denna forskning ännu inte bedrivits mycket.
– Nu får jag lugn och ro att fullt ut fokusera på min forskning. Det är jag väldigt tacksam och glad för. Att tillsammans med min forskargrupp kunna ägna mig åt att bygga vidare på kvantteorin bakom dessa fascinerade fenomen. Vi hoppas kunna bidra med en viktig och ny pusselbit av förståelse genom våra numeriska simuleringar och nya teoretiska modeller.
Totalt 22 framstående svenska forskare har utsetts till Wallenberg Scholars. Läs mer i pressmeddelande från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Katrin Ståhl och Kristina Lindgärde