Trots stora satsningar och politiska mål för att uppnå en mer jämställd arbetsmarknad är det fortfarande få kvinnor som jobbar med teknik och få män som jobbar inom vård och omsorg. För att ta reda vad det är som ligger bakom könsskillnader i yrkesval har lundaforskare träffat 2600 elever när de stod inför valet till gymnasium eller högskolan. De undersökte både vad som bäst förklarar könsskillnader i elevernas yrkesintressen och vad som förklarar könsskillnader i de faktiska utbildningsval de senare gjorde. Eleverna i studien är slumpvis utvalda från hela Sverige.
- En ovanlig styrka i den här studien är att vi inte bara har mätt ungdomars yrkesintressen utan också följt upp vad de senare valde för utbildning, säger Una Tellhed.
Tvivlar på sin kompetens
Resultaten kan läsas i två färska artiklar[1]. En viktig förklaring till att få kvinnor valde tekniska utbildningar var att många tvivlade på sin tekniska förmåga och sin kompetens att klara mansdominerade yrken som t ex ingenjör. Männen tenderade däremot att tro att de klarar alla typer av yrken lika bra.
- Internationell forskning har nyligen slagit fast att män och kvinnor är väldigt lika psykologiskt, i sina kompetenser och i sin personlighet, säger Una Tellhed. Det finns därför inte anledning att tro att män och kvinnor överlag passar bäst för olika typer av yrkesområden.
Att kvinnor ofta tvivlar mer över sin kompetens än vad män gör kan bero på att kompetens fortfarande ses som manligt. När den stereotypbild som man omges av uppfattas vara mindre kompetent så riskerar man också att få sämre koll på sina verkliga förmågor, visar en annan av forskarnas studier[2].
- Om vi vill locka fler kvinnor till yrken som ingenjör måste vi jobba med förlegade stereotyper som att män skulle vara mer tekniska än kvinnor. Vi måste börja prata om könslikheter hellre än könsskillnader, säger Una Tellhed.
Sociala faktorer
En annan förklaring till ungdomarnas dragning till könstypiska utbildningar var att många trodde att de skulle trivas sämre i utbildningar som dominerades av det andra könet. Att bli accepterad socialt är viktigt, inte minst under tonåren, och många söker fortfarande hellre efter vänskap hos personer av samma kön.
Även yrkesmål spelade roll för utbildningsvalet. De flesta ungdomar, av båda könen, ansåg att mål som hade med lön och status att göra var viktigare än mer altruistiska mål, som att hjälpa andra.
- Mätningar över tid har visat att skillnaden i yrkesmål har minskat i takt med kvinnornas inträde på arbetsmarknaden, säger Una Tellhed. Hög lön och status blir alltså en allt vanligare prioritering även för kvinnor.
Män var dock ännu lite mer intresserade av statusmål än kvinnor, vilket tyder på att man nog bör öka statusen i kvinnodominerade yrken om fler män ska lockas dit. Alternativt jobba för att öka ungdomars värdering av altruistiska mål.
Men spelar det någon roll att män och kvinnor väljer olika yrken?
Ja, menar forskarna och hänvisar till att det blir ett samhällsproblem eftersom det ofta råder stor brist på arbetskraft inom typiska mans- respektive kvinnoyrken samtidigt som det finns arbetslöshet.
- Dessutom är det olyckligt ur ett individperspektiv eftersom många missar att överväga yrken som skulle passa dem utmärkt som individer, om de är ovanliga för deras kön, säger Una
Mer information:
Forskningen är finansierad av Forte. Forskarna bakom studien är Fil Dr. Una Tellhed, professor Martin Bäckström och professor Fredrik Björklund. Samtliga verksamma vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. I projektet medverkade även projektassistenterna Anna Jansson och Stefan Persson.
Länkar till de vetenskapliga artiklarna:
[1] https://link.springer.com/article/10.1007/s11199-016-0694-y
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S000187911730115X
[2] http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ejsp.2307/pdf
