Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Konstnärer och forskare söker ny etik för människa och natur

Konstnärlig installation
Monstra, en performance av Elisabete Finger & ­Manuela Eichner på ­Moderna Museet i Malmö. Foto: Debby Gram

Forskare samverkar med konstnärer på Moderna Museet i Malmö för att lyfta nya sätt för människan att leva tillsammans med naturen – utan att utarma den. Den internationella utställningen ”Sensing within Nature” kompletteras av performances, en seminarieserie och samtal i sökandet efter en ny etik när det gäller människa och natur.

– Akademisk kunskap kan hjälpa aktivister och miljörörelser att välja de mer effektiva sätten att kämpa på, sa David Harnesk till lyssnarna på det helt fullsatta seminariet i Malmö, dit 200 åhörare velat komma, men där bara runt sjuttio personer fick plats.

Han arbetar vid LUCSUS och forskar om sociala rörelser – bland annat gruvmotståndarna i Pajala.

Det är Forskarskolan Agenda 2030 som sam­arrangerar seminarieserien med Moderna Museet. Denna gången handlade seminariet om huruvida naturen har juridiska rättigheter eller ej. Anders Ögren, som är docent i ekonomisk historia, förklarade bakgrunden till varför människan ser sig som självklar härskare över djur och natur.

– Att något var naturligt betydde på ­Linnés tid att det var av Gud givet, och Gud hade placerat människan i toppen av pyramiden. I flera hundra år har vi sedan tagit för givet att människan ska styra över djur och natur.

Urfolket i regnskogen

Den tyska konstnären Ursula Biemann berättade om sitt filmade verk ”Forest Law” där hon låter personer som tillhör urfolket Ichiwa i regnskogen i Ecuador berätta om sin holistiska syn på livet, naturen och människan. De ser skogen som ett levande väsen. Vissa områden är heliga för dem och dit ska människan inte gå – för där bor varelser som bevarar den ekologiska balansen. Men olje- och gruvföretag har velat exploatera regnskogen där de bor.

– Men urfolket har vunnit i rätten, och Ecuador har gett skrivit in i sin konstitution att naturen har rättigheter mot gruv- och olje­företag. De har hävdat att naturen – en del av en skog, ett berg eller en flod – har juridiska rättigheter.

Naturen fått rättigheter

Ekologen och miljöaktivisten Pella Larsdotter Thiel berättade om andra exempel runt om i världen där olika grupper lyckats vinna rättsfall som genom att naturen fått rättigheter.

Själv arbetar hon för att FN ska skapa en Naturens rättighetsdeklaration, via en global rörelse som sprider sig snabbt.

– Jag har varit aktiv i miljörörelsen så länge och jag förväntade mig att arbetet med Naturens rättigheter skulle gå segt, som vanligt. Men det går faktiskt undan nu, säger Pella Larsdotter Thiel.

Hon menar att något vi kan lära av urfolken är att känna tacksamhet mot naturen.

– De tackar naturen varje dag. Det borde vi också göra – för allt vi har, som till exempel varje klädesplagg som kommer därifrån, säger hon.

 

Återstående seminarier på Moderna museet i Malmö:

27 februari: ”Lyssna till träden, tala till blommorna” med bland ­andra Tobias Linné, forskare i ­kritiska djurstudier och Diego ­Galafassi, konstnär och forskare vid LU.

6 mars: ”Inre omställning för en hållbar värld” med bland andra Christine Wamsler, professor i hållbarhetsstudier och författaren och civilisationskritikern Helena ­Granström.