– Att yngre är de som använder sin mobiltelefon mest är känt, men att vi skulle se en signifikant skillnad mellan könen, där kvinnor är de flitigaste användarna, var överraskande. Att det dessutom finns en koppling mellan högt mobilanvändande och problemspelande om pengar är intressant, säger Andreas Fransson, AT-läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och medarbetare i Anders Håkanssons forskargrupp för beroendeforskning vid Lunds universitet.
Studien är gjord i samarbete med spanska forskare och utgår från ett spanskt frågeformulär. Över 1 500 personer från 15 år och uppåt kunde svara på frågorna som bland annat publicerades via sociala medier under tre månader. De som svarade delades in i åldersgrupper, från 15-18 år och äldsta gruppen 50 plus. Frågorna tog mellan 5-10 minuter att besvara och majoriteten som svarade var kvinnor. Höga poäng på frågeformuläret tyder på ett ökat mobiltelefonanvändande och möjliga beroendeliknande symptom.
– Vi blev förvånade när vi såg att kvinnorna använder sin mobil mer än männen, då föreställningen var att alla, oavsett kön, använder mobilen mycket. Men vi måste i nya studier titta närmare på hur olika grupper använder sin mobil; i jobbet, sociala medier, spel med och utan pengar, nätdejting o.s.v. Det skulle kunna förklara skillnaden mellan könen och vad som är mest beroendeskapande.
Studien visade även på en viss koppling mellan höga poäng på frågeformuläret och problemspelande om pengar, utifrån kön och ålder.
– Det verkar som risken med hur mycket man spelar hänger ihop med hur mycket man använder mobiltelefonen. Ju mer du använder den, ju större är risken för ett problemspelande.
Problemspelande är när spelandet blir ett problem för individen och dennes anhöriga, när denne spelar mer än den har råd med, försökt sluta men misslyckats och ljuger om hur mycket man spelar.
– När spelandet går ut över andra vardagliga aktiviteter, säger Andreas Fransson.
Studien har finansierats med stöd av övergripande forskningsanslag från Svenska spel AB och Skånes universitetssjukhus via Andreas Franssons forskare-AT.
Olle Dahlbäck