Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lönsamhet, inte fler nötdjur, behövs för att rädda naturbetesmarken

Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de.
Kor som betar på naturbetesmark. Bild: Lovisa Nilsson.
Forskarna menar att miljöstödet bör riktas om mot de mest skyddsvärda naturbetesmarkerna. Bild: Lovisa Nilsson.

Naturbetesmark är en central del av det svenska kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Genom bete och de ”störningar” som djuren har orsakat på marken sedan lång tid tillbaka, har unika naturvärden uppstått.

Men i dagens moderna jordbruk behövs inte de gamla betesmarkerna på samma sätt. Det innebär att andelen naturbetesmark stadigt minskar.

– Vi ville gräva i varför naturbetesmarken fortsätter att försvinna, eller förlora naturvärden, trots att det finns ersättning att söka för skötseln. Framförallt ville vi undersöka om det beror på att det saknas betesdjur, vilket har lyfts som en möjlig förklaring av Jordbruksverket, säger Mark Brady, nationalekonom verksam på AgriFood Economics Centre samt Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund och en av forskarna bakom rapporten.

Undersökt balansen

Forskarna på AgriFood och CEC har därför undersökt balansen mellan betesdjur och naturbetesmark på gårdsnivå. Och resultatet är tydligt – det saknas inte nötkreatur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna. Enda undantaget är några områden på norra Gotland och i Norrlands inland.

– Det här visar att fler betesdjur inte löser problemet. För att användandet av naturbetesmarken ska öka behöver istället de ekonomiska förutsättningarna bli gynnsammare. Det mest sannolika är att jordbrukare idag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader, säger Cecilia Larsson, nationalekonom och huvudförfattare till rapporten.

Ekonomisk ersättning för skötsel av naturbetesmark finns redan att söka för jordbrukare. Forskarna menar dock att tillräcklig hänsyn inte tas till att det finns stora skillnader i naturvärde mellan olika betesmarker. Det finns bara två nivåer på ersättningen, för allmänna eller särskilda värden. För områden med särskilda naturvärden är ersättningen högre, men i gengäld är kraven på skötsel också mer omfattande – och därmed ofta mer kostsamma. Det kan medföra att man väljer den lägre nivån, trots att man förvaltar betesmark med särskilda naturvärden.

Vill se mer mångfald per satsad krona

– Det här betyder att de resurser vi avsätter för att bevara biologisk mångfald inte används tillräckligt effektivt. Betesmarker med höga värden underfinansieras och marker med låga värden överfinansieras. Ersättningen behöver riktas om mot de mest skyddsvärda markerna, och höjas, så att vi får maximal biologisk mångfald per spenderad krona, säger Mark Brady.

Forskarna betonar också att det är stöd till naturbetesdrift – inte högre ersättning för djurhållning – som behövs.

– Det finns inga skäl att tro att fler eller nya djur automatiskt skulle hamna på naturbete, eftersom det inte är brist på djur som gör att naturbetesmark inte betas. Det är bara om naturbete är det mest lönsamma sättet att utfodra djuren som man sannolikt väljer detta alternativ, säger Mark Brady.

Forskarna hoppas att studien kan användas för att utforma en mer träffsäker politik för att bevara värdefull naturbetesmark.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. CEC, Centrum för miljö- och klimatforskning, finns vid Lunds universitet.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ner här.

Kategorier

Naturbetesmark och biologisk mångfald

Naturbetesmarker och slåtterängar är bland de artrikaste biotoperna i Sverige. Utöver att den biologiska mångfalden i sig är värd att bevara, levererar naturbetesmarker en rad olika ekosystemtjänster till samhället såsom vattenreglering, kolinlagring och pollinering. Strukturomvandlingen och intensifieringen som skett i jordbruket det senaste seklet har lett till att naturbetesmarker, liksom slåtterängar, successivt minskat i areal och kvalitet.

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen