Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare har analyserat alternativ åkteknik som kan revolutionera ishockeyn

Ishockeyspelare som åker skridskor.
Ishockeyspelare.

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer.

Studien, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Physics, kom till genom en fråga från en av medförfattarna som är skridskotekniktränare och har utvecklat den alternativa tekniken. Genom teoretisk analys kunde fysikforskarna Ann-Marie Pendrill och Urban Eriksson vid Lunds universitet slå fast skälen till att de skridskoåkare som använde den alternativa åktekniken gjorde av med mindre energi än ishockeyspelare som tog sig fram med traditionella skär. Studien bygger på analyser av ett omfattande filmmaterial.

– Vår analys visar att spelarna förlorar energi i varje skär i ny riktning. Den förlusten sker inte vid cirkelbågesåkning. Genom att studera grundläggande fysikaliska begrepp som kraft, energi och rörelsemängdsmoment kunde vi komma fram till en djupare förståelse för hur åkarna kunde öka sin rörelseenergi, säger Ann-Marie Pendrill, fysikprofessor vid Lunds universitet.

Vid all skridskoåkning tappar åkaren successivt fart och måste tillföra ny energi. Traditionellt skjuter man ifrån med en skridsko och åker vidare på den andra i en annan riktning. Om en spelare istället skjuter ifrån åt sidan i en cirkelbåge flyttas åkarens tyngdpunkt närmare cirkelns osynliga centrum.

– Bevarandet av rörelsemängdsmomentet gör att farten då ökar, lite som i en konståkares piruetter. Den energi som tillförs från musklerna går då över i rörelseenergi utan de energiförluster som uppstår när man byter riktning i traditionella skär, säger Ann-Marie Pendrill.

Tidigare studier av skridskoteknik utgår ofta från filmer och sensorer för att beskriva professionella spelares åkning. Resultaten presenteras ofta till exempel som att vinkeln i knät ska vara ett visst antal grader för bäst resultat. Däremot brukar den här typen av forskning inte ha någon koppling till fysikaliska och fysiologiska principer.

– Därför är det extra intressant att se hur grundläggande fysikaliska begrepp kommer in i verkligheten. De här forskningsresultaten kan bidra till effektivare skridskoåkning för ishockeyspelare, samt en stadigare teoretisk grund för att lära ut alternativa åktekniker. De kan också bli inspirerande lektionsexempel och spännande projektarbeten för ishockeyintresserade gymnasister och studenter, säger Ann-Marie Pendrill.

Studien, som har pågått sedan våren 2018, har genomförts i samarbete med skridskotekniktränaren Nina Nässén och fysikläraren Hans-Åke Nässén som kallar den undersökta tekniken som de själva utvecklat för Easyskating.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Physics.

FAKTA:

Nina Nässén, en av medförfattarna till artikeln, driver företaget Svensk Skridskoteknik Utbildning vars egenutvecklade åkteknik har varit föremål för studien.

Länk till presentationsfilm av studien

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.