– Upprepade röntgenundersökningar ger ju en viss ökad risk för cancer, inte minst hos mycket små barn. Om det går att minska antalet röntgenundersökningar vore det en stor vinst, menar Emilie Krite Svanberg.
Hon är anestesiläkare och forskare, och disputerade den 18 mars på en avhandling om användningen av ljus för att mäta syre inuti kroppen. Grundprincipen är att man skickar in ljus av en viss våglängd och sedan mäter hur mycket av ljuset som kan återuppfångas. Utifrån detta går det att räkna ut syretillgången.
Teknik som mäter syre bundet i blodet finns redan. Syrgas i hålrum som lungorna är mycket svårare att mäta. Här måste det inskickade ljuset ligga på exakt rätt våglängd – att åstadkomma våglängden 760 nanometer är inte nog, utan ljusstrålen måste vara på exakt 760.445 nm.
Lundagruppen är den första som lyckats med sådana mätningar. Försök med friska spädbarn har visat att metoden fungerar. Forskargruppen, som hör hemma både vid Medicinska fakulteten och Lunds tekniska högskola, har tillsammans med intresserade företag fått ett stort anslag från EU för att vidareutveckla den.
– Idag måste en person hålla en mätare mot det lilla barnets bröst, medan en annan sitter vid datorn och registrerar mätningen. Vårt mål är att tekniken ska bli mycket enklare, säger Emilie Krite Svanberg.
– Vi hoppas att mätningarna kan gå att göra automatiskt med hjälp av små sändare och mottagare som fästs på barnets bröst. Då skulle man kunna mäta lungornas funktion kontinuerligt, på ett sätt som är helt ofarligt och inte stör barnet.
Sådana mätningar kunde bidra till att avgöra om ett för tidigt fött barn måste behandlas för att få bättre andning. Behövs intensiva åtgärder, som att blåsa upp hopfallna delar av lungorna, skulle ljusmätningarna också kunna användas för att minska risken för skador vid behandlingen.
En annan del av Emilie Krite Svanbergs avhandling handlar om förfinade syresättningsmätningar för övervakning av svårt sjuka vuxna patienter. Bakgrunden är att kroppen vid cirkulationssvikt (medicinsk chock) i första hand försöker behålla blodtillförseln till hjärnan och hjärtat. Blodflödet till mindre livsviktiga kroppsdelar som armar och ben minskar då, vilket kan mätas noggrant med en nyare metod som använder korta laserpulser.
– Vid cirkulationssvikt är tiden mycket viktig. Ju snabbare vårdpersonalen inser att en kris är på väg, desto större chans har patienten att överleva. Att mäta syresättningen i till exempel underarmen visar en eventuell försämring mycket tidigt och skulle därför kunna rädda liv, hoppas Emilie Krite Svanberg.
Tekniken finns ännu inte på sjukhusen, men skulle ganska snart kunna införas. Den har också fördelen att den är så enkel att den skulle kunna användas inte bara inom intensivvården även på akut- och vårdavdelningar.
Ingela Björck