Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Man måste kunna lita på sin robot

Hjälprobotar förväntas ta större plats i hemmen i takt med att tekniken utvecklas och andelen äldre ökar. Nya resultat från ett studentprojekt tyder på att robotar bör ha mer mänskliga drag för att skapa tillit hos de äldre. Projektet presenteras den 16 december kl 9.15 på LUX sal C:121. Samma dag presenteras även fjorton andra studentprojekt från kursen ”Neuromodellering, kognitiv robotik och agenter” i samarbete mellan institutionen för designvetenskaper på LTH och avdelningen för kognitionsvetenskap.
Civilingenjörsstudent Mikael Gråborg spelar sten, sax, påse med roboten Nao. Fotograf: Erik Andersson.
Civilingenjörsstudent Mikael Gråborg spelar sten, sax, påse med roboten Nao. Fotograf: Erik Andersson.

 Studenternas handledare Susanne Frennert, som själv forskar om människors samspel med hjälprobotar i hemmen, säger att resultaten som framkommit vid studierna är användbara när framtidens sociala robotar utvecklas.

−Vi vet redan att det krävs ett ömsesidigt förhållande för att man ska känna sig bekväm i relationen till en robot. Det kan ge en känsla av beroende och vanmakt om man bara är en passiv mottagare av hjälp och inte kan förstå roboten eller göra sig själv förstådd, säger hon.


 En av studenterna som utforskat vad det är som krävs för att man ska känna tillit till en robot är civilingenjörsstudenten Mikael Gråborg. Till sin hjälp har de haft roboten Nao, en forskningsrobot som man genom programmering kan variera personlighetsdragen hos.

–Vi såg uppenbara tecken på att robotar med mer mänskliga drag gav en större tillitskänsla hos de äldre. Tydligast märktes det när testpersonerna före försöken hade en negativ attityd till robotar generellt, säger han.

 Han och hans tre kursare har bland annat låtit testpersoner spela sten, sax, påse med Nao samtidigt som man varierat robotens röst och rörelser i de olika spelomgångarna. Ibland var roboten mer mänsklig både till röst och rörelsemönster, ibland var den mer robotlik.


−Många av de äldre var positiva till att roboten hade mänskliga drag och att den gick att samverka med. De tyckte det var lättare att prata till ett ansikte än till en låda, säger Amanda Bjernestedt, en av studenterna på kursen.

 De som arbetat med robotprojektet är Mikael Gråborg och Josefin Karlsson, studenter på civilingenjörsprogrammet Informations- och kommunikationsteknik samt Amanda Bjernestedt, och David Sivén som läser masterprogrammet i kognitionsvetenskap.

 Alla fyra studenter är eniga om att det har varit givande och roligt att få arbeta med människor som kommer från en annan miljö än den egna. De har lärt sig mycket av varandra och sättet att ta itu med problem.

– Men framför allt har det varit spännande för oss att arbeta med äldre. De har intressanta tankar om robotar, säger David Sivén.

Text: Jessika Sellergren

Projektpresentationerna från kursen ”Neuromodellering, kognitiv robotik och agenter” äger rum på LUX den 16 december kl 8.30-12.00 i sal C:121.

8.30 – 9.40

Feedback för 2000-talet

Hur man kan utnyttja det digitala mediets outnyttjade potential och möjligheter att ge rik och meningsfull feedback i digitala läromedel?+

När barnen får välja karaktärer

Är barn verkligen så könsstereotypa som vi tror när de själva får vara med och välja figurer till digitala läromedel?

Quiesy – testverktyget läraren inte tänker på

Ett digitalt verktyg för tester och prov som är (nästan) lika enkelt att använda som Google (videopresentation).

Virtuella miljöer på äldre dar

Kan virtual reality ge äldre människor som har svårt att komma utomhus möjlighet att återigen uppleva naturen?

Trust in virtual reality or choice blindness going virtual

Upplever och litar vi på en virtuell karaktär på liknade sätt som vi upplever och litar på en människa?

Litar du på roboten? Äldre spelar sten-sax-påse med Nao

Hur upplever och påverkas äldre människor av att interagera med en mänsklig robot?

9.40 – 10.00

Fikapaus

10.00 – 11.00

Where's Waldo? Getting help from a virtual robot

Kan vi använda virtual reality för att på ett enkelt och billigt sätt testa hur människor kan interagera med servicerobotar?

Gester och tal – vem bryr sig om det hänger ihop?

Hur stor tidsförskjutning mellan tal och gest tolererar vi innan situationen upplevs som onaturlig och hur påverkas förståelsen?

Roboten med schysta moves

Hur kan man få en robot att röra sig så människolikt och naturligt som möjligt?

Digitalt inträdesprov till Kungliga Musikhögskolan

Ett exempel på möjligheterna med digitala tester när man går bortom missuppfattningar och förutfattade meningar.

Distraction and engagement on the magical islands

Ett projekt kring den svåra balansen mellan “lek” och “lärande” i lek-och lärspel.

11.00 – 11.15

Paus

11.15 – 12.00

Leka matematik för de allra yngsta

Hur lockar man in 3 till 4-åringar i matematikens värld?

Roboten som har koll på gruppen

Hur kan man få en robot att titta på en grupp människor på samma sätt som vi människor själva gör? (videopresentation)

Roboten som har koll på det du gör

Var tittar en person som ska se vad en annan person gör och kan man få en robot att titta på samma sätt?

Math in space – ett lek- och lärspel i matematik för lågstadiet

Vad händer när studenterna tycker att deras lärares forskningsprojekt kan förbättras?

Kategorier

Senaste nyheter

2019-08-14

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”
2019-08-13

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie
2019-08-09

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning
2019-07-30

Ökat hopp om biologisk mångfald med mindre fält och fler olika grödor

Ökat hopp om biologisk mångfald med mindre fält och fler olika grödor
2019-07-30

100 000 bebisar screenade för hög risk för typ 1-diabetes

100 000 bebisar screenade för hög risk för typ 1-diabetes

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen