Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mångmiljonsatsning på biologisk kompass och pollinerande insekter

Lunds universitet får drygt 41 miljoner prestigefyllda kronor från Europeiska forskningsrådet. Pengarna går till två nya forskningsprojekt inom biologi respektive miljöforskning. Den ena satsningen handlar om att tränga in i en av djurvärldens allra känsligaste biologiska kompasser. Det andra projektet ska undersöka problemen med allt färre pollinerande insekter.
Närbild på två personer
Professorerna Yann Clough och Marie Dacke. Foto: Kennet Ruona respektive Erik Thor.

Lundaprofessorn Marie Dacke kommer att undersöka och kartlägga ögon, nervsystem och hjärna hos dyngbaggar. Bland annat ska hon och forskarlaget i realtid mäta dyngbaggarnas hjärnaktivitet när de små djuren navigerar över den sydafrikanska savannen. Målet är att förstå optiken och neurobiologin som ligger bakom den kompass som gör att dyngbaggarna styr rätt och rullar sina dyngbollar i en rak kurs trots total avsaknad av landmärken.

Det är med hjälp av den biologiska kompassen som exempelvis ökenmyror inte går vilse, svalor hittar sina häckningsplatser och en sköldpadda hittar tillbaka till ön där den föddes. Dyngbaggarna kan styra efter solen och månen, men deras kompass är dessutom tillräckligt ljuskänslig för att under mörka nätter kunna utvinna information från Vintergatans bleka stjärnband.

Dyngbagge
Dyngbagge. Foto: Chris Collingridge.

– Dyngbaggen är mitt modelldjur. Deras kompass är unik i djurens värld. Projektets mål är att förstå hur en hjärna som är mindre än ett riskorn bearbetar information på himlavalvet, och att med hjälp av den kunskapen skapa en komplett modell över hur en biologisk kompass fungerar, säger Marie Dacke.

I sitt nya projekt söker hon svar på frågan hur ett nervsystem integrerar en mängd olika sinnesintryck för att kunna ta ett relevant beslut. Svaret kan få betydelse inom neurobiologin och perceptions- och kognitionsforskningen. Elektronikindustrin kan också komma att dra nytta av forskningsresultaten i sin strävan att försöka utveckla mindre och ljuskänsligare sensorer. Projektet kan också inspirera till nya lösningar inom artificiell intelligens, AI, såväl i industrin som i våra hem.

Lundaprofessorn Yann Clough ansvarar för det andra projektet som nu får klartecken från Europeiska forskningsrådet. Detta projekt handlar om den oroväckande bristen på pollinerande insekter. Allt tyder på att populationer av vilda insekter, bland annat vilda bin och fjärilar, har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Men frågan är hur mycket ett enskilt ekosystem påverkas av situationen.

– Detta kommer jag att reda ut i mitt forskningsprojekt, bland annat genom experiment där jag stänger ute pollinerande insekter från delar av gräsmarker under flera år, säger Yann Clough.

Problemet med färre pollinerande insekter har varit känt en längre tid och fått stor uppmärksamhet, men fortfarande är kunskapen begränsad beträffande konsekvenserna för ekosystemen. Preliminära resultat tyder på att naturbetesmarker i områden med intensivt jordbruk påverkas negativt; färre pollinerare i området resulterar i färre blommande växter i betesmarken. En sådan förändring kan hota den biologiska mångfalden, särskilt om värdefulla naturbetesmarker drabbas. Situationen skulle dessutom kunna påverka gräsmarkens produktivitet, alltså hur mycket bete gräsmarken ger, och även förmågan att lagra kol och motverka klimatförändringar.

Solitärbihane
Solitärbihane. Foto: Yann Clough.

Yann Clough kommer i sitt projekt att studera under vilka omständigheter brist på pollinering kan uppstå och vilka följder det har, men även hur man på ett effektivt sätt kan motverka problemen genom riktade åtgärder för att stödja pollinerande insekter. Det kan exempelvis innebära anpassad markanvändning runt särskilt känsliga områden. Projektet kommer att innefatta fältstudier i Skåne.

– Att synliggöra vilken ekologisk betydelse insekter har, både för miljön och för oss människor, är väldigt viktigt, säger Yann Clough.

Pengarna till de båda nya forskningsprojekten är prestigefyllda anslag, ERC Consolidator Grants, som söks i hård konkurrens med forskare från hela världen.

Lena Björk Blixt och Jan Olsson

Kategorier

Kontakt

För mer information, kontakta:

 

Marie Dacke, professor

Biologiska institutionen, Lunds universitet

Tel 073 812 87 98

marie [dot] dacke [at] biol [dot] lu [dot] se

 

Yann Clough, professor

Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

Tel 046 222 68 31, 076 226 80 70

yann [dot] clough [at] cec [dot] lu [dot] se ()

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen