Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Miljöåtgärder både minskar och ökar övergödningen

EU-revisorerna kritiserade nyligen Sveriges arbete med att minska övergödningen av Östersjön. Ett problem är att vi har för dålig kunskap om hur miljöstöden i jordbrukspolitiken i praktiken påverkar näringsläckaget. I en ny studie visar AgriFood dels hur vi kan mäta den samlade effekten av alla miljöåtgärder som vidtas, och dels vilka stöd som är bäst på att minska läckaget av näringsämnen.

Genom att koppla samman uppgifter om miljöstöd för nästan 40 000 gårdar med uppgifter om näringsinnehåll i vattenprover från 4 300 sjöar och vattendrag i hela landet görs en närmast heltäckande empirisk utvärdering av miljöstödens effekter på näringsläckaget.

– Den sammankoppling av data som vi gör har aldrig gjorts tidigare, varken för Sverige eller något annat land, förklarar Martin Nordin, nationalekonom på AgriFood och en av författarna bakom studien.

Stödet för anläggning och restaurering av våtmarker är det miljöstöd som mest effektivt minskar näringsläckaget. Även stöden för fånggröda/vårbearbetning, miljöskyddsåtgärder och värdefulla kulturmiljöer minskar näringsläckaget.

– Mest förvånande är det att stödet för kulturmiljöer minskar näringsläckaget, menar Martin Nordin. Effekten kan bero på att en stor del av stödet har gått till skötsel av småvatten och öppna diken i jordbrukslandskapet. Dessa kan fungera som näringsfällor på ett sätt som liknar våtmarker.

Stöden till skyddszoner, ekologisk produktion och naturbetesmarker ökar däremot näringsläckaget.

– Dessa effekter är alla något överraskande, säger Martin Nordin. En gemensam förklaring kan vara djurproduktion. Tidigare forskning har visat att ekologisk produktion, som använder sig av naturgödsel, riskerar att leda till ökat näringsläckage. På naturbetesmarkerna betar djur som sprider gödsel och även på skyddszoner tillåts bete och då rinner näringsämnena direkt ner i vattendragen. Ytterligare forskning behövs emellertid för att klargöra orsakssambanden.

En slutsats i studien är att vissa av miljöstöden kan bli betydligt bättre. Studien pekar också på vilka miljöstöd vi bör undersöka närmare för att förstå varför de inte fungerar som tänkt.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs studien här

 

 

 

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-08-14

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”
2019-08-13

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie
2019-08-09

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning
2019-07-30

Ökat hopp om biologisk mångfald med mindre fält och fler olika grödor

Ökat hopp om biologisk mångfald med mindre fält och fler olika grödor
2019-07-30

100 000 bebisar screenade för hög risk för typ 1-diabetes

100 000 bebisar screenade för hög risk för typ 1-diabetes

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen