Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Miljonpris för upptäckt av hjärnans reningssystem

Eric K. Fernströms stiftelses Stora Nordiska Pris – ett av de största medicinska priserna i Skandinavien – går i år till neuroforskaren Maiken Nedergaard, verksam vid Köpenhamns universitet och University of Rochester. Hon har upptäckt och utforskat hur hjärnan gör sig av med skadliga produkter med hjälp av ett eget reningsverk, det glymfatiska systemet, en kunskap som har betydelse bland annat när det gäller neurodegenerativa sjukdomar.
Bild på Maiken Nedergaard, som tilldelas Eric K. Fernströms stiftelses Stora Nordiska Pris
Eric K. Fernströms stiftelses Stora Nordiska Pris – ett av de största medicinska priserna i Skandinavien – går i år till neuroforskaren Maiken Nedergaard, verksam vid Köpenhamns universitet och University of Rochester.

Maiken Nedergaard, tilldelas priset på en miljon kronor för sin revolutionerande upptäckt av hjärnans eget reningsverk, det glymfatiska systemet. Hennes upptäckt och utforskning av detta har ökat vår förståelse för hur hjärnan under sömn gör sig av med skadliga produkter och därmed skyddar hjärnan från sjukdom”.

Maiken Nedergaards forskning har ökat vår kunskap om hur hjärnan gör sig av med uttjänta proteiner, det vill säga skadliga slaggprodukter, under det att vi sover. Systemet skyddar hjärnan från sjukdomar och kallas det glymfatiska systemet. Maiken Nedergaard liknar det vid en tvättmaskin.

– All biologisk aktivitet orsakar avfall, det är fundamentalt. Man kan likna det vid ett akvarium: håller man inte rent i akvariet dör fisken förr eller senare, säger Maiken Nedergaard, professor i neurologi som idag är verksam vid Köpenhamns universitet och University of Rochester.

Flera gram proteiner ska städas bort – dagligen
Detta gäller även kroppens organ, där gamla, skadade eller farliga celler och delar av celler transporteras iväg med hjälp av ett finmaskigt lymfsystem, vilket mynnar ut i blodomloppet. Hos hjärnan, som varje dag skulle behöva rensa ut ungefär 7 gram av skadliga proteiner, finns inget sådant lymfsystem. Därför har man trott att hjärnan tar hand om sitt eget avfall och återvinner det. Men Maiken Nedergaard, som under sin läkarutbildning även börjat forska på hjärnan, tyckte inte att teorin stämde.

– Det verkade inte som en bra design att de skadliga avfallsprodukterna dagligen skulle behöva återvinnas av hjärncellerna, medan andra organ bara kunde dumpa sitt avfall i lymfkärlen. Vi vet att flera av de här proteinerna, bland annat amyloid och tau, är involverade i neurodegenerativa sjukdomar. Vi undrade därför om hjärnan innehöll något som fungderade som lymfkärl, men som var uppbyggt på ett annat sätt. Ungefär som när man plockar isär en legobyggnad försökte vi med hjälp av de olika beståndsdelarna i hjärnan se om vi med hjälp av dem kunde få ihop ett annat reningsverk.

Igång när vi sover
Blodkärlen i hjärnan omges av något som kallas perivaskulära rummet. Det liknar en munkformad tunnel och byggs upp av omgivande gliaceller, som formar den yttre väggen. Maiken Nedergaards forskning visade att genom detta utrymme passerar cerebrospinalvätska som sköljer bort de avfallsproteiner hjärnan inte längre behöver. Hon har också visat att när vi sover vidgas utrymmet och mer vätska flödar genom tunneln och ner mot venerna för att till slut nå nacken där den mynnar ut i blodomloppet.

– På samma sätt som hjärtat pumpar runt blod i vår kropp, pumpar det även cerebrospinalvätska genom det perivaskulära rummet som byggs upp av gliacellerna i hjärnan. Det vackra med det glymfatiska systemet är att det avlägsnar alla skadliga proteiner och annat avfall, inte bara en sort, säger Maiken Nedergaard.

Upptäckten är viktig då många neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom har gemensamt att det ansamlas skadliga proteiner i hjärnan. Sjukdomarna har också det gemensamt att det tidigt kan uppstå sömnstörningar hos patienterna.

– Vi har sett att hur vårt hjärta slår har stor påverkan på det glymfatiska systemet. När vi sover sänks hjärtslagens takt och hjärtats pumpkapacitet ökar, vilket gör att systemet fungerar optimalt. Men när vi åldras blir våra kärl stelare. Även om hjärtat klarar av att pumpa runt blod i kroppen, så är det inte tillräckligt för att kunna pumpa vätskan i hjärnan lika bra som förr. Tvättprogrammet blir inte lika effektivt, konstaterar Maiken Nedergaard.

När hon publicerade nyheten väckte det först inte så stora reaktioner. Det var först när det stod klart att systemet är i bruk enbart när vi sover som det väckte stor uppståndelse.

Hur kändes det när du insåg att din teori stämde?
– När man som forskare hittar något överraskande, antar man direkt att det måste skett ett misstag. Men sedan fortsätter man och återupprepar experimenten på olika sätt och till slut vet man att det faktiskt är korrekt. Den tillfredsställande känslan infinner sig inte när du publicerar eller berättar om fynden, den infinner sig när du till sist tror på det själv. Världen är så komplicerad, så att förstå ytterligare en del av pusslet är vad som driver forskning. Den insikten kan också få dig att se på något du redan vet i ett helt nytt perspektiv.

Telefonsamtalet om att hon blivit tilldelad det Nordiska Fernströmpriset kom oväntat.

– Jag är oerhört tacksam för utnämningen! Det kom som en stor överraskning, min första reaktion var att det måste inträffat ett misstag. Sådana här forskningspriser är viktiga, de skapar uppmärksamhet kring alla de fantastiska framsteg som görs inom forskningen. Som ordförande i Danish Society for Neuroscience, som bland annat förmedlar kontakter och samarbete inom fältet mellan de nordiska länderna, är detta svenska pris extra betydelsefullt för mig, säger Maiken Nedergaard.

Eric K. Fernströms Nordiska pris samt sex lokala priser till yngre pristagare delas ut vid det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag den 7 november i Lund. Journalister som så önskar kommer att ges möjlighet att träffa pristagarna samma dag.

Tove Smeds

Kategorier

Kontakt

Maiken Nedergaard, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet och University of Rochester, USA,  +45 93565313, nedergaard [at] sund [dot] ku [dot] dk ()

FAKTA PRISET

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut dels ett nordiskt pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till yngre forskare vid medicinska fakulteter i Sverige. Det Nordiska Priset har en prissumma på en miljon kronor. Prisutdelningarna utgör den festliga avslutningen av Forskningens Dag i Lund, i år den 7 november. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har samarbetat med stiftelsen sedan 1978, då medicine hedersdoktor Eric K Fernström genom en donation bildade Eric K. Fernströms Stiftelse.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen