Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Möjligt att studera hur Alzheimer påverkar hjärnan i olika åldrar

alzheimer. copyright Annie Hallén/Michael Schöll
Till vä: personen har drabbats av Alzheimers sjukdom före 65 års ålder medan personen till höger insjuknat först i högre ålder. Vid undersökningen har s.k. PET-kamera använts. Illustration: Annie Hallén/Michael Schöll

Alzheimers sjukdom kan leda till flera, vitt skilda symtom och hittills har de olika uttrycken främst observerats genom patientens beteende och uppträdande. Forskare vid Lunds universitet åskådliggör nu i bild förändringar i hjärnan vid dessa symtom – något som ökar kunskapen och som kan underlätta framtida diagnostik och behandling.

Symtomen vid Alzheimers sjukdom varierar och hänger ofta samman med när i livet sjukdomen debuterar. Personer som insjuknar före 65 års ålder får ofta tidigt nedsatt rumsuppfattning och försämrat lokalsinne. Bland äldre patienter är det oftare symtom som traditionellt förknippas med sjukdomen, framför allt nedsatt minne.

- Nu har vi ett verktyg som hjälper oss att identifiera och åskådliggöra olika subgrupper av Alzheimers sjukdom. Därmed underlättas också utvecklingen av läkemedel och behandlingar anpassade till olika former av Alzheimer, berättar Michael Schöll, forskare vid Lunds och Göteborgs universitet.

Även diagnostiken kan underlättas, framför allt bland yngre patienter där det är extra svårt att ställa korrekt diagnos.

Tror på klartecken för kliniskt bruk

Resultaten publiceras i tidskriften Brain och bygger på studier av ett 60-tal Alzheimerpatienter vid Skånes universitetssjukhus samt en kontrollgrupp bestående av 30 kognitivt friska personer.

När Alzheimers sjukdom slagit rot resulterar det så småningom i att proteinet tau, som finns i hjärnan, klumpar ihop sig och förstör nervcellernas transportvägar. Det kan sedan avläsas tydligt med den nya avbildningsmetoden.

I metoden ingår en s.k. PET-kamera och ett spårämne, en särskild molekyl, som binder till tau. Avbildningsmetoden används ännu endast inom forskningen, där bland annat den nu aktuella studien bidrar till att öka kunskapen om sjukdomen:

- De förändringar i hjärnans olika delar som vi kan se i bilderna stämmer logiskt överens med de symtom som patienterna får vid tidig respektive sen Alzheimerdebut, förklarar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Oskar Hansson tror att avbildningsmetoden kommer att vara i kliniskt bruk inom några få år.

Studien har finansierats av bland annat Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet (VR) och s.k. ALF-medel från Region Skåne.

Fotnot: Avbildningsmetodens tekniska beteckning är F-AV-1451 PET (Positron Emission Tomography).

Björn Martinsson

 

 

Fakta/Tau och beta-amyloid - åskådliggör olika saker i bildanalys

Tau-analys utgör ett nytillskott i Alzheimerforskningen, som sedan tidigare förknippas med analys av ett annat protein i hjärnan, beta-amyloid. Båda analysmetoder har sina begränsningar. Till exempel har tidigare studier har visat att sambandet mellan de olika Alzheimersymtomen och förändringar i hjärnan – som undersökts i den aktuella studien - inte går att visualisera med hjälp av beta-amyloidanalyser. För forskning kring bland annat Alzheimers tidigaste stadier samt dess förstadier har dock beta-amyloidstudier fördelar och kommer alltjämt att vara viktiga, bedömer Oskar Hansson.
(Källa: Lunds universitet)

Publicering i BRAIN

Distinct F-AV-1451 tau PET retention patterns in early- and late-onset Alzheimer’s disease
Michael Schöll, Rik Ossenkoppele, Olof Strandberg, Sebastian Palmqvist, Jonas Jögi, Tomas Ohlsson, Ruben Smith, Oskar Hansson.
BRAIN, 1 September 2017, https://doi.org/10.1093/brain/awx171

Kontakt

För mer information kontakta:
Oskar Hansson, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt överläkare vid Verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus, 072-226 77 45, oskar.hansson@med.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.