Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nu byggs nya modeller inom prostatacancervården

Tillförlitligare PSA-prov, fusionsbiopsi, säkrare diagnos med hjälp av artificiell intelligens och nya läkemedel. De senaste åren har forskningen kring prostatacancer tagit viktiga steg framåt.

–Jag tror inte på regelrätt screening men är övertygad om att vi kommer att genomföra organiserad PSA-testning i hela landet, säger Anders Bjartell, professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
PSA testning
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Inom Region Skåne ska man under våren 2020 genomför en organiserad PSA-testning då 2 000 slumpmässigt utvalda män kallas.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får cirka 10 000 män diagnosen och runt 2 500 dör av sjukdomen. Inom Region Skåne har man nu påbörjat arbetet med att etablera ett regionalt Prostatacancercentrum. Under våren 2020 genomförs en organiserad PSA-testning då 2 000 slumpmässigt utvalda män i åldern 50 till 70 år kallas till provtagning. De som väljer att testa sig kommer genom ett helt digitaliserat system få automatiserade provsvar via mejl eller sms.


–Jag tror inte på regelrätt screening. Det leder till överdiagnosticering och överbehandling. Jag tror på organiserad PSA-testning – då når vi de män som kan ha nytta av det. Just nu bygger vi modeller för framtiden vad gäller diagnostisering, utredning och behandling, säger Anders Bjartell, en av Sveriges främsta forskare inom prostatacancer verksam vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Undersökning med magnetkamera blir vanligare

När ett PSA-prov visar på misstänkt cancer är gången idag oftast undersökning med ultraljud och vävnadsprov, som ibland är smärtsamt och med risk för infektion och blödning. Då är risken ändå stor att man missar en tumör som kan ha funnits under många år. Precisionen att hitta en tumör kan förbättras betydligt med magnetkamera – en undersökning som idag är både kostnads-, tids- och -resurskrävande.


Anders Bjartell är övertygad om att magnetkamera kombinerad med vävnadsprov blir allt vanligare i framtidens utredningsmodell. Med hjälp av ny teknik så kallad fusionsbiopsi (bilderna från magnetkameran kombineras med ultraljud), blir provtagningen mycket träffsäkrare. Förhoppningen är också att snart kunna ta hjälp av artificiell intelligens i bedömningen av vävnadsprov.


–Det är inte alltid patologläkarna är överens i sina bedömningar av hur farlig en tumör är. Men datorns hjälp kan vi få en standardiserad bedömning, berättar Anders Bjartell, som också sätter stor tilltro till den nya generationens PSA-prov som redan används och är mycket tillförlitligare.


–Vi är på väg mot en modell baserad på artificiell intelligens där vi kombinerar nya PSA-tester, magnetkamera och fusionsbiopsi.

Nya effektiva hormontabletter

När det gäller behandlingen av den cancer man upptäcker har sjukvården blivit mer aktiva i ett tidigare skede. Idag görs nästan alla operationer med robotkirurgi och strålbehandlingarna kan tack vare den tekniska utvecklingen ges med högre dos under kortare behandlingstid. Har cancern spritt sig bromsas tillväxten ofta med kastrationsbehandling i kombination med strålning, cellgifter och hormontabletter.


–De senaste åren har det kommit nya hormontabletter som gör att fler lever betydligt längre med sjukdomen. En av studierna visade att tillägg med hormontabletter jämfört med enbart kastrationsbehandling minskade risken att sjukdomen skulle förvärras inom två år med 52 procent, och antalet dödsfall med 33 procent. Det är dock inte alla patienter som har lika bra effekt av behandlingen.

Ny väg att behandla aggressiv cancer

Anders Bjartells egen forskning är inriktad just på att hitta en ny väg att behandla aggressiv cancer som inte svarar på hormoner och cellgifter. I flera år har han och hans forskningsteam studerat proteinet STAT3, som både cancerceller och immunceller använder för att överleva. Om man blockerar proteinet kan både cancer- och immunceller slås ut i en behandling.


–Vi hoppas kunna ta fram nya läkemedel mot aggressiv prostatacancer. Vi arbetar fortfarande med djurförsök och har ännu inte kunnat testa det på patienter.

Text: Liselotte Fritz

Bild: Shutterstock

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-10-14

Lundaekonom om Ekonomipristagarna: ”Ingen tvekan om att Esther Duflo förtjänar priset”

Lundaekonom om Ekonomipristagarna: ”Ingen tvekan om att Esther Duflo förtjänar priset”
2019-10-14

Debatt i Lund: Nyspråk, hatspråk eller klarspråk?

Debatt i Lund: Nyspråk, hatspråk eller klarspråk?
2019-10-14

Därför blir mötena på jobbet allt fler

Därför blir mötena på jobbet allt fler
2019-10-11

Hallå där Alexander Bareis…

Hallå där Alexander Bareis…
2019-10-11

ERC-anslag till att utforska udda kvanttillstånd

ERC-anslag till att utforska udda kvanttillstånd

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen