Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

”Nu står hoppet till nationell klimatpolitik”

Före jul avslutades det 20:e klimattoppmötet i Lima. Nya steg togs mot ett nytt klimatavtal i år, trots att världssamfundet är fortsatt oförmöget att enas om globala klimatambitioner.
– Lima visade än en gång tydligt att hoppet står till nationella klimatinitiativ, inte internationella överenskommelser, säger Roger Hildingsson som forskar om statens förändrade roll i den nya klimatpolitiken.

Klimatpolitiken har länge inriktats på att etablera ett globalt ramverk som reglerar ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser mellan stater så effektivt och rättvist som möjligt. Redan vid Köpenhamnsmötet 2009 blev det tydligt att utsikterna för en sådan överenskommelse är begränsade. Istället kan vi se en ny inriktning för klimatpolitiken som går bortom det internationella och fokuserar på vad enskilda stater kan och är beredda att göra för att mildra klimatförändringarna. Ett uttryck för detta är de nationella intentioner och klimatmål som diskuterades i Lima och som ska läggas på bordet inför Parismötet nästa år.

– Allt talar för att ett nytt globalt klimatavtal kommer att vila på nationellt beslutade klimatmål och initiativ. Fokus riktas mot att stödja stater och andra aktörer så att dessa kan vidta så ambitiösa klimatåtgärder som möjligt, säger Roger Hildingsson.

Alltsedan Kyotoprotokollet (1997) har nationell klimatpolitik i stort utformats för att få stater att leva upp till sina internationella åtaganden och att minska utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt. Det perspektivet håller nu på att förändras.

– Det innebär en ny inriktning för klimatpolitiken och en förändrad syn på statens roll i samhällsstyrningen, säger Roger Hildingsson. Det medför ett perspektivskifte från vad som anses vara mest kostnadseffektivt till en mer pragmatisk hållning om vilka åtgärder som faktiskt står till buds för att åstadkomma en koldioxidsnål samhällsutveckling.                              

I sin avhandling fokuserar Roger Hildingsson på nationell klimatpolitik och hur statliga aktörer kan styra en klimatomställning av samhället. Han pekar på att det bortom den internationella klimatpolitiken finns en uppsjö initiativ för att minska samhällets klimatpåverkan. I Sverige är utfasningen av eldningsolja inom värmesektorn ett exempel på lyckad klimatomställning:
– Genom stegvisa reformer har fjärrvärmen byggts ut kraftigt samtidigt som bioenergi och annan förnybar energi ökat. Tack vare en aktiv energi- och klimatpolitik har det svenska energisystemet förändrats på ett genomgripande sätt under de senaste 20-30 åren, säger Hildingsson.

Inom andra områden som processindustrin och transportsektorn är motsvarande omställningsprocesser ännu i sin linda. En förklaring är att dessa områden är svårare att styra med traditionella former av reglering och ekonomiska styrmedel, varför andra former av innovationspolitik och samhällsplanering behövs.
– Den svenska koldioxidskatten har haft avgörande betydelse för övergången till förnybar energi i energisystemen, men visat sig otillräcklig för att främja klimatomställning i andra samhällssektorer, konstaterar Hildingsson.

I sin avhandling visar han hur en koldioxidsnål samhällsutveckling förutsätter ett nytt sätt att se på politikens och statens roll i samhällsstyrningen. Statens uppgift är inte enbart att reglera kostnaden för utsläpp, utan handlar snarare om att aktivt uppmuntra, samordna och orkestrera initiativ och insatser av andra samhällsaktörer.

– Ett vidgat perspektiv på samhällstyrningens funktion kan skapa utrymme för en bredare uppsättning strategier för en koldioxidsnål samhällsutveckling. Men, det förutsätter att det ensidiga synsätt på ekonomisk styrning som hittills dominerat i klimatpolitiken kan brytas, avslutar Roger Hildingsson.

 

 

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-11-12

Unik teknologi gör gestkontroll mer exakt

Unik teknologi gör gestkontroll mer exakt
2019-11-12

Konstruktivt gnissel håller forskningen igång

Konstruktivt gnissel håller forskningen igång
2019-11-12

Nobelpristagare nätverkar brett och kommersialiserar sina rön

Nobelpristagare nätverkar brett och kommersialiserar sina rön
2019-11-12

Hjälp kroppen överlista reptilhjärnan!

Hjälp kroppen överlista reptilhjärnan!
2019-11-12

Lund toppar EU-ligan

Lund toppar EU-ligan

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen