Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny kunskap om mannens gener kan ändra tolkning av PSA-test

Genom att undersöka en speciell del av mannens DNA kan det bli möjligt att förfina tolkningen av PSA-tester. Risken för att män på felaktiga grunder behandlas mot prostatacancer kan då minska.

Resultaten presenteras i en avhandling från Christel Björk vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med kollegan Hannah Nenonen, under handledning av forskaren Yvonne Lundberg Giwercman.

Vid ett PSA-test mäts halten av PSA (prostataspecifikt antigen) i blodet och förhöjda värden kan innebära högre risk för cancer, men inte för alla. Problemet är att det inte finns någon bra metod att skilja personer med naturligt höga PSA-halter från dem som har ökad risk för prostatacancer.

- Vet man att det är en man som har ett naturligt högt PSA-värde kan man ta hänsyn till det vid PSA-testet, och kanske kan patienten slippa att genomgå en krävande behandling med risk för biverkningar, säger Christel Björk, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Den aktuella studien visar hur mannens genetiska egenskaper kan påverka androgenreceptorn, ett protein som har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. Den förmedlar effekten av testosteron och den styr också produktionen av prostataspecifikt antigen.
 

Forskarna undersökte friska män i olika åldrar, och upptäckte då ett samband mellan PSA-halten i mannens blod och androgenreceptorns uppbyggnad och DNA. Det visade sig att de högsta PSA-värdena fanns hos män med den vanligaste androgenreceptorvarianten, vilket är den grupp som omfattar flest män.

- Både PSA-halten och de genetiska egenskaperna går att avgöra via ett blodprov, säger Yvonne Lundberg Giwercman, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Studien bygger på prover från ca 400 män från Sverige och Norge. Innan man eventuellt kan tillämpa resultaten vid PSA-test inom hälso- och sjukvården måste dock en studie på en större grupp män genomföras.

- Vi har tillgång till ett material som omfattar ca 3 200 män från sju europeiska länder och tanken är, att vi inom en snar framtid ska undersöka om våra preliminära resultat kan verifieras i den gruppen, berättar Yvonne Lundberg Giwercman.

Christel Björk disputerar på avhandlingen ”Genetic, environmental and life-style effects on androgen receptor function den 26 oktober.
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=3126399



Mer information
Yvonne Lundberg Giwercman, docent i molekylärgenetisk reproduktionsmedicin, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 040-39 11 03, 070-597 79 04, Yvonne [dot] Giwercman [at] med [dot] lu [dot] se

Text: Björn Martinsson

FAKTA ANDROGENRECEPTORN

Androgenreceptorn är ett protein och har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. De manliga könshormonerna testosteron och dihydrotestosteron binder till receptorn, som därefter vidareförmedlar den hormonella effekten genom att reglera andra gener. Fel i receptorn kan i sin allvarligaste form göra att individer med manlig kromosomuppsättning utvecklas till flickor under fostertiden medan mildare defekter bl.a. kan leda till sjukdom och infertilitet hos barnet.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.