Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ny metod kartlägger stressade växter över hela kontinenter

Nu har forskare hittat ett sätt att mäta växternas reaktion på torka i mycket stor skala. Studien har undersökt hela kontinenter och visar att torkperioder sedan millennieskiftet har lett till stressade växter över stora områden i flera världsdelar.
Världskarta
Kartan visar mätstationerna som har bidragit med data i studien.

I en färsk studie har forskare från bland annat Lunds universitet kommit på ett nytt sätt att mäta vegetationens reaktion på torka över hela kontinenter. Studien bygger på tiotusentals mätningar via ett globalt nätverk av atmosfärisk koldioxiddata.

För att överleva under torra perioder blir växter mer effektiva i sin användning av vatten. Genom att reglera bladens pyttesmå porer kan växterna minska vattenförlusterna, vilket samtidigt medför att växternas upptag av koldioxid från luften minskar.

Hittills har denna typ av forskning om återkopplingen mellan växter och torka skett huvudsakligen i en geografisk skala motsvarande växt- och ekosystemnivå. Studier gällande regionala till kontinentala skalor är sällsynta, främst på grund av bristen på storskalig observationsdata. Men tack vare ett alltmer utbyggt atmosfäriskt observationsnätverk, som mäter en stor mängd olika atmosfäriska spårgaser, har en ny metod för att diagnostisera storskaliga effekter av torka på växter nu blivit möjlig.

– Vår analys visar att torka har lett till stressade växter över stora områden under extrema torkperioder de senaste decennierna i Europa, USA och Ryssland, säger David Wårlind, en av forskarna bakom studien.

Upptäckten av denna nya analysmöjlighet har betydelse även för arbetet med klimatmodeller. Det blir möjligt att i stor skala direkt testa klimatmodeller som simulerar utbytet av koldioxid och vatten i växter under pågående och framtida torkhändelser. Wårlind och hans forskarkollegor har jämfört aktuella klimatmodeller med observationsdata och konstaterar att många av de nuvarande klimatmodellerna tycks simulera en för liten förändring i det relativa utbytet av koldioxid och vatten under extrema torkperioder.

– Detta kan därför leda till att modellerna underskattar effekterna på kolcykeln vid framtida torkhändelser som förutses bli både mer frekventa och svårare, säger David Wårlind, forskare i naturgeografi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Den aktuella studien har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.

Länk till studien

Lena Björk Blixt

Kategorier

Kontakt

För mer information, kontakta:

 

David Wårlind, forskare

Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

Tel 046 – 222 38 30

david [dot] warlind [at] nateko [dot] lu [dot] se ()

 

Marko Scholze, forskare (talar engelska)

Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

Tel 046 – 222 40 82

marko [dot] scholze [at] nateko [dot] lu [dot] se ()

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen