Detta konstateras i LU:s nya omvärlds­bevakning som universitetsstyrelsen hade på sitt bord vid senaste sammanträdet. Den 57-­sidiga rapporten är framtagen vid avdelningen Planering tillsammans med bl.a. LU:s riskutskott och nämnderna för forskning, forskarutbildning och utbildning.

Förutom paradoxerna har universitetet aldrig varit så konkurrensutsatt som det är nu. Det gäller inte bara anslag, forskare och studenter – utan även i förhållande till andra utbildningsutförare. Det finns allt fler utanför akademin som nu erbjuder efter­gymnasial och högskoleutbildning. Antingen för unga eller som en del i det livslånga lärandet – ofta via nätet. Därför måste LU nogsamt följa hur universitetets kunskap används, förvaltas och värderas av andra delar av samhället. Och även hur vi utvecklar vår utbildning.

Livslånga lärandet

När det gäller det livslånga lärandet tar omvärldsrapporten upp frågan vem som ska finansiera det – staten, arbetsgivaren eller individen? Uppdragsutbildningen är ett viktigt instrument för grundutbildningens förnyande och därför en kvalitetsfråga. Men dagens resurstilldelningssystem missgynnar utbildningar som inriktar sig på det livslånga lärandet eftersom genomströmningen ofta är låg på den typen av utbildningar. Slimmade institutioner har dessutom svårt att hitta personal både för sin ordinarie utbildning och för uppdrag.

Föränderlig arbetsmarknad

Ett annan utmaning är den snabbt föränderliga arbetsmarknaden som kräver omställning inom alla sektorer vilket försvårar universitetets utbildningsuppdrag. Osäkerheten kring vilka kunskaper som efterfrågas framöver innebär att morgondagens utbildning blir allt vanskligare att utforma. Att införa möjligheter att studera utifrån modellen ”liberal arts” där studenterna får läsa vid olika fakulteter för att bredda sin utbildning, är ett sätt att förbereda studenterna i en snabbt föränderlig värld. Därigenom får också företag och organisationer inom till exempel hälso- och sjukvård och teknologi arbetskraft med bred analytisk bas som förstår sig på både teknik och människa.

Topp 100

Ranking är också något som universitetet måste förhålla sig till. LU har under många år placerat sig på topp 100 av världens universitet på internationella rankinglistor. Med tanke på konkurrensen från inte minst asiatiska universitet finns risken att LU liksom andra svenska universitet försvinner från de listorna. Troligen kommer rankingen fortsätta att spela en viktig roll för presumtiva studenter och forskare eftersom det ännu inte finns några alternativa internationella metoder att mäta ­lärosätens kvalitet.

Vad man dock inte har råd med, om man vill bevara sitt anseende, är skandaler som ­Macchiariniaffären och andra oegentligheter varför den externa granskningen kring detta har ökat och regelverket för forskningsfusk har förändrats.

Kraven blir högre

Omvärldsbevakningen räknar med att kraven på Lunds universitet kommer att bli allt högre – både från politiker, medarbetare och studenter – när det gäller lösningar inom hållbarhet gällande allt från klimat till jämställdhet och likabehandling. Unga människor kommer att vilja studera vid ett lärosäte som gör avtryck inom dessa områden.

Psykiska ohälsan

Den psykiska ohälsan bland unga och inte minst studenter o ch doktorander är också oroande och svårt att hitta enkla förklaringar till. Universitetets student­kårer märker också en ökad svårighet när det gäller att hitta studenter som vill engagera sig kårpolitiskt och de som är engagerade i nationsarbete och annat tyngs av en stor arbetsbelastning och inte sällan stress. Detta är en utveckling som är viktig för universitetet att hålla ett vakande öga på eftersom det äventyrar studentinflytandet som är betydelsefullt för universitetets möjlighet att utvecklas i takt med sin tid.

Långsiktiga finansieringen

Annat som är viktigt att säkerställa är den långsiktiga finansieringen av MAX IV, liksom att universitetets forskare aktivt bidrar i omställningen till öppen vetenskap – dvs. att publicera sig open access.

Centralt behöver universitetet ta mer strategiska och medvetna beslut på alla nivåer kring vilka internationella samarbeten som ska inledas och upprätthållas. Detta gäller inte minst för samarbeten med länder som inte delar universitetets värderingar om akademisk frihet, demokrati eller mänskliga rättigheter. Till exempel Kina som idag är den största kunskapsproducerande nationen i världen och har betydelsefulla samarbeten med svenska lärosäten bland andra LU.

Omvärldsbevakningen finns att läsa på medarbetarwebben.lu.se/omvarld2020