Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny studie: Användning av vissa neonikotinoider kan gynna humlor

En humla på en rödklöverblomma.
En jordhumla pollinerar rödklöver. Foto: Maj Rundlöf

Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och SLU. Deras nya studie indikerar att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering.

I en fältstudie finner forskarna Maj Rundlöf, Lunds universitet, och Ola Lundin, SLU, att neonikotinoiden tiakloprid inte har någon observerbar negativ påverkan på humlor. När växtskyddsmedlet användes på fält med rödklöver kontrollerades skadeinsekterna effektivt samtidigt som fler humlor kom på besök och pollinerade grödan.

Forskaren Maj Rundlöf berättar om studien.

Undersökningen visade också att humlesamhällen i närheten av tiaklopridbehandlade rödklöverfält växte sig större jämfört med humlesamhällen i landskap som saknade rödklöverfält.

Studien indikerar därmed att vissa neonikotinoider som fortfarande är tillåtna inom EU faktiskt skulle kunna gynna humlorna istället för att skada dem. Risken är låg för direkt påverkan på humlorna samtidigt som tiakloprid skyddar de blommande fälten där humlorna hämtar sin föda.

– Vår studie visar att neonikotinoider inte bör behandlas som en homogen grupp när växtskyddsmedel riskvärderas. Det finns medel som inte synbart skadar humlor, säger Maj Rundlöf.

Ett fält med rödklöver.
En rödklöverfröodling i Skåne. Foto: Maj Rundlöf

Sedan den 1 december 2013 råder förbud inom EU mot användning av tre neonikotinoider i blommande fält. Förbudet avser klotianidin, imidakloprid och tiametoxam. Anledningen till förbudet är att ämnena konstaterats skadliga för bin. Våren 2018 skärpte EU förbudet, numera får växtskyddsmedel som innehåller något av de tre ämnena bara användas i permanenta växthus.

Om även den nu undersökta neonikotinoiden tiakloprid går samma öde till mötes skulle det kunna leda till negativa konsekvenser för humlor, enligt Maj Rundlöf.

– Om det här effektiva medlet skulle försvinna från marknaden utan att det finns ett fullgott alternativ så skulle lantbrukare förmodligen odla mindre areal rödklöver till frö och då blir det mindre mat till humlorna, säger hon.

Två klöverspetsvivlar parar sig på en klöverblomma.
Två klöverspetsvivlar parar sig och lägger ägg i ett blomhuvud. Vivellarverna orsakar stor skada genom att äta upp frön och fröämnen. Foto: Maj Rundlöf

Tiakloprid finns på EU:s lista över ämnen man vill ersätta. Det innebär att tiakloprid kan komma att förbjudas. Anledningen är att ämnet har visat sig ha hormonstörande egenskaper. Tiakloprid är godkänt av EU till och med april 2020, då en ny prövning görs. Maj Rundlöf hoppas dock att framtida undersökningar kan bygga på resultat från den här studien.

– Vår undersökning nyanserar bilden av neonikotinoider. Resultaten öppnar för att det kan finnas alternativ inom gruppen neonikotinoider som inte har några misstänkta hormonstörande egenskaper och som kan användas för att effektivt bekämpa skadeinsekter, samtidigt som de är acceptabla både för pollinatörer och människor, säger Maj Rundlöf.

Studien publiceras i en artikel i American Chemical Society’s tidskrift Environmental Science & Technology.
Jan Olsson

 

 

Kontakt

Mer information

Maj Rundlöf, forskare

Biologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 95 61

070 929 85 24

maj.rundlof@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.