I tidigare analyser har man inte kunnat identifiera genetiska orsaker till varför vissa har en ökad känslighet för att utveckla njurskador.
- Det kan bero på att man inte tagit med epigenetiska mekanismers betydelse för kroppens ”metabola minne”, säger Dr. Yang de Marinis, som utfört studien.

Det ”metabola minnet” innebär att kroppen ”minns” dåliga blodsockervärden och sätter igång processer i våra celler långt innan sjukdomen bryter ut.
- Redan när en person får diagnosen typ 2 diabetes kan den förhöjda blodsockernivån ha lett till bestående skador på njurarna, säger professor Leif Groop  vid Lunds universitets diabetescentrum. som är huvudansvarig för två vetenskapliga artiklar som publicerats i ”Kidney International” och ”Biochemical and Biophysical Research Communications”.

Vår arvsmassa, den genetiska koden DNA, kan inte ändras, men så kallade epigenetiska förändringar som påverkas av miljön (kost, läkemedel, föroreningar mm) kan påverka aktiviteten i våra gener och hur de används. I utvecklandet av nya läkemedel är därför kunskapen om hur man kan påverka epigenetiska förändringar intressant för att behandla diabetes och dess följdsjukdomar.
Inom cancerbehandling är detta inget nytt, där har man tidigare använt sig av motsvarande princip för att förhindra celler från att föröka sig. Men nu är forskarna för första gången en tillämpning för behandling av diabetesrelaterade komplikationer på spåren.
- Vi vill uppnå motsatsen, vi vill skydda njurcellerna från att dö, säger Yang de Marinis.

I djurförsök och i celler från möss och människor har forskarna undersökt om sk epigenetiska mekanismer kan vara en bidragande faktor i utvecklingen av diabetiska njurskador - och kommit fram till att så är fallet.

Studierna visar att förhöjda blodsockervärden leder till epigenetiska förändringar i två gener, Txnip och osteopontin, som man sedan tidigare vet har en viktig roll i utvecklingen av njurskador då de bidrar till inflammation i blodkärlen och glukotoxicitet. Glutoxicitet innebär att cellerna som utsätts för glukos dör, och studien visar att detta även drabbar njucellerna.

Genom att på kemisk väg neutralisera de epigenetiska förändringarna på genen såg forskarna att aktiviteten i Txnip-genen minskade.
- Med den här metoden skulle man kunna återställa och normalisera genens funktion , säger Yang de Marinis.

- För att i framtiden kunna använda metoden på människor krävs fortsatt forskning, avslutar hon.
 

Sara Liedholm